Kommentarer på Låg standard på veteranSM


Nöjd med silver men inte med tiden 3.19.37. Tiden platsade ändå bland de tio bästa på årsbässtalistan där jag även efter Umemaran ligger etta med mina 3.12.11.

Sveriges bästa maratonlöpare kommer inte när det anordnas svenskt mästerskap för veteraner. Det gör att resultaten blir därefter- dåliga!

Varför är det så låg status på VeteranSM? Själv förstår jag det inte. När jag tävlar i ett mästerskap vill jag självklart ha hårt motstånd. Nu fick jag det visserligen i Umeå där just M60-klasen blev en av de bästa men överlag var det klena resultat som presterades i de olika ålderklasserna.

Varför deltog inte Kristoffer Österlund från IFK med årsbästa i M35 på 2.26? Jag saknade också Patrik Gustafson, Brittatorp, bäst i M40 på 2.33,  Lorenzo Nesi, FK Studenterna i M45 på 2.38 , Jan Ottosson, Åsarnas IK i M50 på 2.46, Jörgen Thorsell, Borlänge LK i M55 på 2.57, Åke Palmqvist, IK Akele i M65 på 3.21 med flera, med  flera. Alla namnen är plockade från mina årsbästalistor på maraton och halvmaraton som du finner till höger i menyn under statistik. Listorna är nu uppdaterade efter lördagens maraton och halvmaraton i Umeå och Göteborg.

Även om inte årsettan alltid kommer kunde man förvänta sig att åtminstonde flera andra topplöpare skulle lockas av ett veternmästerskap. Men så är det tyvärr inte. Att Umeå ligger långt bort för de flesta kan inte vara hela förklaringen. VSM verkar tyvärr dött och det krävs något radikalt för att höja statusen på tävlingarna. Jag har några idéer.

En vore att låta Stockholm Marathon samt Stockholm Halvmarathon alternativt Göteborgs Varvet permanent vara veteranSM för maraton och halvmaraton. Det är ju till dessa tävlingar de bästa löparna kommer.

Samtidigt vore det tråkigt för  småklubbarna ute i landet om de inte skulle få fortsätta att arrangera VSM. Tråkigt också för oss löpare. Men ska nuvarande ordning fortsätta måste större press sättas på arrangörerna för att få med vetraneliten, menar jag.

Och hur ska det ske? Ja, ett sätt vore att klubbarna kontaktar de främsta i respektive åldersklass och ber dom komma. Det är bara att plocka namnen från mina årsbästalistor. Skulle jag bli uppringd av en klubb hade jag blivit så smickrad att jag direkt anmält mig. Kanske kunde klubbarna bjuda på anmälningsavgiften? Ett alternativ vore också att locka med penningspriser till de tre främst i respektive klass.

Är då klubbarna intresserade av detta? Nej, inte särskilt. På Umemaran, som arrangerades av Jalles TC, glades man mest åt att det i år blev deltagarrekord. Detta framhävdes flera gånger. Att sedan standarden var tämligen låg bland de drygt 100 på hel- respektive halvmaran (halvmaran var inte VSM) verkade inte bekymra arrangören, däremot flera löpare.

Man borde kunnan förvänta sig att det efter Umemaran skulle bli stora ommöbleringar på årsbästalistan. Men totalt var det bara sju män som platsade på  listan. Bland kvinorna var det sex personer. Martti Mustonen (M50), Rånäs 4H, Magnus Bergh (M60), Heleneholms IF, Christina Forslund (K45), IFK Nyland, Birgitta Lanhede (K50), Jalles TC och Britt Hellmark (K60) var de enda som lyckades komma in på de 2-3 främsta platserna på årsbästalistan, ingen knep förstaplatsen (Britt Hellmark ligger etta sedan tidigare).

Hur gick det då för egen del på Umemaran? Ja, så där. Av höghöjdsträningen märkte jag inget. Mina 3.19 var sju minuter långsammare än i Stockholm. När en mil återstod sprang Magnus Bergh förbi och vann med sex minuter, utklassade mig med andra ord. Jag gjorde två misstag; första halvan sprangs för fort (1.31) och antagligen borde jag haft andra skor, de jag nu hade var aningen stumma och inte insprugna varför vaderna tog onödigt mycket stryk.

Prisutdelningen efteråt i Centralskolans aula tog alldeles för lång tid. Hade de tre främsta i varje klass ropats upp samtidigt och inte pris getts till alla i klassen med tidangivelser hade det gått undan. Avsaknaden av högtalare gjorde dessutom att det var svårt att höra vad som sas. Kritik måste också riktas mot publiken som inte hade vett att hålla tyst, skrikiga barn etc.  Lite märkligt blev det när t ex en löpare i M35  med en tid över fem timmar på maran fick pris. Med ett sådant belöningssystem sänks statusen för veteranSM till noll.

I övrigt ett bra arrangemang. Banan i Umeå är lättsprungen, dock småtrist eftersom den går ute på bonnvischan utan publik. Hade den lagts mer i statdsmiljö hade den blivit roligare fast då hade det krävts större funktionärsinsatser.

Resultat Umemaran: http://www.jallestc.se/

Keep on running!

 

 

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Staffan - 2011-10-09 14:53:17

Ord och inga visor Björn men jag håller med dig i stort. Dock finns ju lysande undantag som t.ex Martti Mustonen M50.

#2 Hasse - 2011-10-09 21:52:16

Helt rätt, något måste göras för att höja statusen på veterantävlingarna. Penningpriser behöver inte vara fel.

#3 Jan Suneson - 2011-10-09 23:47:34

Skicka dina synpunkter till Väster Bottens Kurirens insändare avdelning. Det tycks vara legio med segdragna prisutdelningar. Prisutdelningen i Gävle var ju ingen höjdare.
Lite konstigt att höghöjds träningen inte gav något resultat. Du kanske skull ha behövt några dagar till?
Hör av dig några dagar innan du sticker till Gävle. Om vädret är hyggligt kanske vi kan träffas på "korvmojen" i Furuvik?

#4 Pelle - 2011-10-10 10:16:15

Att lyfta fram att publiken ska vara tyst (och barn inte får skrika?) och samtidigt beklaga landsbygdens brist på publik känns lite märkligt. Vad exakt är jobbigt med en tjoande/skrikande publik?

#5 Henke - 2011-10-10 11:58:03

Det låter bra med prispengar, men har du egentligen tänkt igenom detta? Hur mycket skulle segraren få? Det finns ju så många klasser i veteran-SM, så några lockande summor lär det inte bli. 1000 till ettan, 500 till tvåan och 250 till trean? Skriv en mer detaljerad plan tack. Det hela påminner om när du ställde krav på att man skulle få sälja sin startplats till olika lopp. Inte heller det hade en rimlig lösning, eftersom man då kunde köpa sig till en plats i första startgrupp. Gillar dig som löpare, men dina idéer är inte alltid helt genomtänkta. Tack för ordet.

#6 Mikael - 2011-10-10 14:22:26

@Pelle: problemet uppstod då det skreks vid prisutdelningen, det blev alltså svårt att höra vem/vilka som fick vilket pris.

#7 Björn - 2011-10-11 14:25:41

Roligt att kritiken orsakade lite diskussion. Ska det vara någon mening med VeteranSM måste de bästa deltagarna komma till tävlingarna annars är det lika bra att Stockholm helt tar över arrangemanget på långloppssidan. Henke, jag tycker klubbarna själva ska få bestämma storleken på eventuella prispengar eller andra lockbeten (t ex återbetalning av startavgiften till de bästa?). Visst, det är många veteranklasser (totalt 16 på herr- damsidan upp till och med 70 år). Men det behöver ändå inte bli så dyrt för klubbarna eftersom 1:an till 3:an i varje klass inte nödvändigtvis behöver få penningpris. Man kan mycket väl ha stipulationstider, alltstå tider baserade på wava man måste klara för att få ett penningpris. Stipulationstider förekommer redan på veteranSM om medalj ska ges i klasser där bara en deltog. Sedan brukar en del klubbar, bl a Solvikingarna, ha detta internt för att premiera sina duktigaste löpare, oavsett ålder.

Kritiken mot de sega prisutdelningarna kan i stort sett gälla alla löpartävlingar. Senaste VeteranSM på halvmaraton i Gävle var som Jan påpekar förskräckligt. När allt drar ut på tiden är det begripligt att publiken tröttnar och börjar prata så att ingen hör vad prisutdelaren säger. Likväl är det ouppfostrat att prata när någon annan har ordet.


Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg