Kommentarer på Dag 91: Slaget om Appalacherna över!


Sista toppen i Appalacherna är passerad. Jag har nu besegrat denna mäktiga bergskedja och kan enkelt tåga vidare mot Atlanten.

Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget. Det var här nordstatsgeneralen George G Meade 1863 besgerade general Robert E Lees sydstatsarmé. Men det var också här jag idag besegrade Appalacherna.

I detta tredagarskrig blev förlusterna enorma och slaget betecknas som vändpunkten i inbördeskriget. Döda, skadade och tillfångatagna blev lika stora på båda sidor, totalt 46 000 man men nordstatsarmén behövde "bara" räkna in 3 155 döda mot 4 708 för sydstaterna.

När jag idag intog Gettysburg skördades inte ett enda människoliv. Det är här Appalacherna startar/börjar och jag kunde rulla in som en segerherre i denna historiska stad där varje gammalt hus har skotthål i tegelväggarna. Allt här kretsar kring händelserna 1-3 juli 1863, det kryllar av minnesmärken, turistbussarna går i skytteltrafik och det finns knappt en vanlig Gettysburgbo på gatorna, alla är turister.

Buss på väg mot slagfältet.               Nordstaternas John Buford och jag på slagfältet.

Mr G:s glassbutik, Gettysburg.          Mr G himself, Mike Gladfelter.

Närmast segerrusig ville jag ha min belöning. Jag styrde kärran mot stadens finaste glassbutik som är inrymd i ett vackert gammalt tegelhus på Balitmore Street (tack Viktor Carlsson för tipset). Där beställde jag den största och godaste glass jag ätit på åratal och fick en lång pratstund med ägaren själv, "Mr G", som ifjol hade Viktor som utbytesstudent. För kunderna presenterades den svettige svenske vikingen som om han vore nordstatsgeneralen himself. Mr G bjuder hem mig på middag men jag tvingadess tyvärr tacka nej.

-Kan ni fixa ett par Brooks Adrenaline, storlek 8,5, till Mr Suneson? säger Rick Meyers och ringer in beställningen till sina två löparbutiker i Chambersburg respektive Gettysburg. Här tillsammans med dottern Rachael.

Det är lite av triumftåg över tourens sista dagar. Jag blir bjuden på lunchen på en bar utanför Gettysburg. Och när jag som bäst funderar på var jag ska köpa nästa par joggingskor står en man och viftar längs vägen. Det visar sig vara en ultralöpare och ägare av två sportaffärer. Han känner till mig och erbjuder på stående fot ett par Brooks Adrenaline! Leveransen sker senare på kvällen direkt till mitt fina motell (Comfort Inn) i Gettysburg. Jag är rena turgubben, varför är alla så snälla mot mig?

Räkneverket över totalsträckan är idag korrigerad, förlängd med 50 km. Efter mina idag sprungna 41 km ser det därför ut som om jag backat något men jag rör mig hela tiden öster ut.

Morgondagen kan bli mycket intressant. Jag är lite hemlighetsfull men kanske fortsätter segertåget, nu med några fler i min armé.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 lelle - 2012-06-19 08:37:22

Vad kul att se att det finns en anti-jantelag också!

#2 Jan Suneson - 2012-06-19 16:48:44

Bästa rubriken hitintills - Det märks att Björn ha arbetat på tidningar. Likaså att få tag i en "glassgubbe" som har haft en svensk utbytesstudent (Viktor) med god smak. Snudd på scoop!

#3 Janne - 2012-06-20 14:58:50

Ja varför är alla så snälla med dej Björn, kan det vara så enkelt att man får vad man förtjänar! =) Tack för ditt flitiga uppdaterande av bloggen, jag som många andra följer den dagligen och kan inte annat än förundras över dina betraktelser av Usa idag. Så återigen ett stort tack!