Kommentarer på Dag 96: Var det inte värre än så här?


Det jobbiga med Pennsylvania var att backarna var så många och att det man vunnit i höjd snabbt förlorades i nästa nerförsbacke. Annars har jag sprungit i brantare och längre backar.

Bergsetapperna är knäckta! Pennsylvania var kanske inte så hemskt ändå.

Jag är nere på ynka 25 meters höjd. Imorgon korsar jag Delawarefloden och är i New Jersey. Bara fyra löpdagar kvar, herregud det här går ju som en dans!

Jag vill minnas att Appalacherna var betydligt värre under mitt första coast to coast då jag korsade bergskedjan i West Virginia. Denna gång har bättre löpteknik och en fungerande handbroms underlättat.

Rune Larsson lärde mig att en ultralöpare går i uppförsbackar. Men eftersom jag inte vill betrakta mig som en ultralöpare lyder jag inte alltid det rådet. Jag har märkt att om man lägger sig på exakt rätt tempo kan ganska långa och branta backar klaras. Rätt tempo innebär ofta strax över gångtempo, kanske 7 km i timman mot 4. Under en dag kan man vinna rätt mycket i distans på den taktiken. Och man behöver ju inte springa i hela backen, är man lite smart kan många metrar vinnas på gå-löpa-gå-tekniken. Värst tycker jag nog är de långa "osynliga" uppförbackarna, där är det risk att man springer för fort och bränner sitt krut.

Man blir lite galen under ett coast go coast. Det händer att jag pratar med mig själv (det gör jag aldrig annars). Ofta är det när det flyter på bra och jag kan höra mig säga: "Björn, nu springer du vägvinnande". Och när det går tungt tröstar jag mig med att varje steg ändå är ett steg närmare Atlanten.

Jag märker hur allt fler bilister tutar och gör tummen upp. Det verkar som om de först nu förstår vad skylten med "Coast To Coast" innebär.

Jag brukar säga att amerikanen i gemen är väldigt uppmuntrande. Det stämmer men jag märker också en attityd där man inte ser mig som idrottsman/löpare utan mera som en kuf/luffare och vill vara småtaskig.

-Where do you sleep? är en väldigt vanlig fråga.

Den tolkar jag som att jag ser ut som om jag skulle sova på parkbänkar eller under en pressening i skogen.

-Good for you! är också en kommentar jag ofta får när man frågat vad jag sysslar med. Den tolkar jag som att man är fullständigt ointresserad men ändå vill säga något "snällt".

Och när någon säger:

-May I ask you a personal question . . . förstår jag vad man undrar över. Vad tror ni det kan vara?

Dagens distans 46 km

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Christer - 2014-07-29 07:44:28

Why are you doing this?? tror jag är den personliga frågan. Lycka till sista biten. / Christer

#2 Erik - 2014-07-29 08:24:59

Frågan är nog om du är gift/har familj.

#3 Arnold - 2014-07-29 10:19:05

ja vissa standardfrågor kom säkert igen hela tiden - i landet där bilen är "gud" ser man dig som löpare säkert som mkt konstigt - man springer inte där man tar bilen även om det är så bara till brevlådan....blir det nån bok om dina historiska bedrifter du som är journalist? välkommen snart i mål Björn - bra att du kan springa utan eld i byxorna.

#4 Anders Forselius - 2014-07-29 10:32:20

Jag tror att du springer förbi den vackra byn Clinton i New Jersey. Försök i så fall att tima in frukost/lunch på The Fine Diner (snett mittemot den röda kvarnen). Deras grekiska omelett är ett måste, planetens godaste! Alldeles bredvid restaurangen ligger Café Citispot (grymt gott kaffe) och ovanpå caféet har en svensk (Hasse Sjoquist) sitt kontor om du vill prata svenska ett par minuter. Kör hårt!

#5 Per S - 2014-07-29 10:35:37

Jag tror att den personliga frågan är: "do you believe in god?" Grattis tilll en fantastisk bedrift.

#6 Axel - 2014-07-29 11:03:11

PerS: Det tror inte jag. Nästan alla i USA tror på gud.

Jag tror antingen Christer eller Erik har rätt.

#7 Jonas Wincent - 2014-07-29 18:15:56

Where do you do your "bussiness"? (Toa)

#8 Björn - 2014-07-30 04:47:23

Inga rätt svar. Nä, vad de undrar med den personliga frågan är hur gammal jag är. Kanske är ålder en känslig sak här?

Anders: Jag stannade till för lunch i Clinton efter 33 km löpning. Tyvärr hade The Fine Dinner stängt för dagen, de stängde 15 och jag kom 15.15. Så det blev pizzerian intill, spagetti bolognese. Mycket gott och på den jätteportionen stod jag mig gott återstående 32 km till Bridgewater. Var inne i cykelaffären där du köpt en cykel, de hälsar.

#9 Peter M - 2014-07-30 07:47:57

Intressant bild! En bil kör i vägrenen (vilket jag trodde var förbjudet), en annan kör om där det är dubbelstreckat (vilket jag också trodde var förbjudet). Du lever farligare än vad jag trodde. Vill även hänga på Arnolds fråga: Är det inte dags att skriva en bok nu? Inte bara för dina fantastiska prestationer, utan även för att spegla ett "småstads-USA" som jag tror är okänt för de flesta, inklusive amerikaner.

Keep up the good work!