Kommentarer på Ã?ldst i loppet
Blandade känslor efter målgång i Skatås. Loppet kändes ju så bra men nog "borde" jag ha sprungit lite fortare.
Jag känner mig ung. Och det kändes som det gick skapligt fort. Tyvärr sa klockan något helt annat.
För första gången var jag äldste deltagre i en löpartävling. Inget vidare men inget man råder över. Och när tävlingen dessutom inte hade några åldersklasser (smålopp brukar inte ha det), ja då blir skrala resultat väldigt påtagliga.
Placering 65 av 108 fullföljande i Solvikingarnas Vårtävlingar 16 km och tiden 1.14 är inget att hurra över. Fast lite roligare blir det om resultatet räknas om med åldershandikapp (wava). Som 67-åring får jag då ett "försprång" på 15-17 minuter jämfört med 40-åringar och yngre. Då hamnar jag bland topp tio i hela tävlingen.
Det viktiga är ändå känslan. För den undebara känslan av fart och lätthet finns fortfarande kvar hos oss äldre löpare. Idag hade jag den känslan; en bit in i loppet plockades den ena löparen efter den andra, uppförsbackarna var inga problem, den kraftiga vinden och haglet (!) berörde mig inte och jag kunde till och med dra på en spurt. Andra varvet gick lite fortare än det första. Men som sagt, resultatlistan sa något annat.
Efter loppet kom en ung man fram och intervjuade stålfarfar. Herregud, man börjar viss bli ett unikum. Och sa inte speakern något om en "legend"`? Fast de verkliga legenderna stod vid sidan av, det var evighetsmaskinen Frank Brodin och världsrekordkvinnan Bibbi Lind, båda Solvikingarna och idag funktionärer.
Smålopp gillar jag, ju mindre buller och bång desto bättre. Solvikingarna är proffs på det här. För övrigt väldigt bra tider idag, segraren Yared Admasu från IF Hälle sprang på 50,50 och damklassen vanns av Solvikingarnas Manuela Krämer på 1.03.
Jag tog spårvagnen ut till Biskopsgården och mötte sörjande utanför restaurangen på Vårväderstorget där två personer dödades. Även mitt årliga tandläkarbesök hanns med under Göteborgsbesöket.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Torsten - 2015-03-21 16:48:31
Hej, Björn du såg väldigt stark ut när du sprang om mig! Försökte nå dig efteråt. Skriver ett mail istället.
#2 Björn - 2015-03-21 18:10:04
Ursäkta Torsten att jag missade dig efter målgången. Hoppas vi ses på Kungsbackaloppet.
#3 Arnold - 2015-03-21 22:34:48
Björn 1 t14´är ju en mkt bra tid för en 67-åring - det är ju få som orkar springa en sådan tid - sedan tillhör du ju uthållighets "djuren" - att du bara orkar och utför det du föresatt dig kan man bara beundra !
#4 Helene - 2015-03-22 18:33:03
Bra jobbat.Keep on running
#5 Thomas Krantz - 2015-03-22 19:52:23
imponerande tid! Men var du äldst? Jag är född 480506 :-)
#6 Arnold - 2015-03-22 20:59:31
Om du vill bli snabbare Björn så skulle jag i ditt ställe lägga in en "snabbvecka" var 3e eller 4e löpvecka med fartlek, intervall, lite backlöpning mm - annars blir det "bara" kvantitetspass. Men du springer ju bra
#7 Björn - 2015-03-22 21:02:50
Jag är född 4 januari 1948 så jag var nog äldst i loppet.
#8 Björn - 2015-03-23 13:02:20
Ja, helt rätt Arnold. Problemet är att jag är för lat men inför en viktig tävling ska jag försöka följa ditt råd.
#9 Arnold - 2015-03-24 15:25:00
Björn, du har ju en del 60+ framför dig i löparsverige, med lite kvalitetsträning så.....
#10 Axel - 2015-03-26 19:39:53
I lite högre hastigheter så är du verkligen betjänt av att landa på framfoten (t.ex. vid en långspurt på slutet). Stolt hållning, hög frekvens och lite vaggande från sida till sida. Det tänket fungerar riktigt bra för mig i alla fall.
#11 Björn - 2015-03-28 18:47:01
Jovisst, stolt hållning är ett vinnande koncept. Dessutom kraftig armpendling.
#12 Lennart - 2015-03-29 09:41:16
Bra jobbat Björn! Härlig beskrivning av känslan och att den finns kvar hos äldre löpare.
Jag skriver lite om dig idag.
MVH
#13 Axel - 2015-03-29 13:04:09
Tidigare har jag haft problem med att överkroppen varit för stel och orörlig. Tyngdöverföringen till det bärande benet har därför varit för dålig, och det skapar obalanser och dålig framdrift. Naturligtvis ska man inte vara överdrivet vaggande, men lite är bara bra. Att springa på ett "lekfullt" sätt tycks vara nyckeln.
Just det här med tyngdöverföring känns igen ifrån skidåkningen. Inte minst i skate blir det helt fel om tyngdpunkten hamnar mellan skidorna i glidfasen. Väldigt många nybörjare sliter med den biten.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg