Kommentarer på Dag 7: Grand finale på Vättern runt
Min farfar Algot Stylvig Suneson (född 1871, död 1960) har fått en liten gata uppkallad efter sig i Bankeryd. Han var stationskarl, bodde på Ekeberga där han anlade en botanisk trädgård dit folk från hela landet vallfärdade.
Vättern runt är över. Löpturen blev 32 mil och tog lite drygt sex dagar. Det här blev ett av mina bästa långlöp.
Sverige är fantastiskt, brukar vi säga. Är Sverige också ett bra land för långlöpning? Ja, utan tvekan! Men är vi bäst i klassen?
Frågan dyker upp i huvudet efter att jag nu avslutat Vättern runt. Allt gick fantastsiktt bra, ja över förväntan. Jag var stark, hade inga problem att springa fem mil om dagen i tryckande värme, inga missöden inträffade (frånsett en dyr utelåsning på ett vandrarhem), sol vareviga dag, vacker natur och små idylliska städer. Lägg där till att allt är så välordnat i Sverige. Ja, Sverige är verkligen fantastiskt.
Ändå är Sverige inte det land i världen jag helst genomför flerdagarslöp i. Nej, Danmark, Tyskland, Holland, Italien och Spanien,där jag också sprungit mycket, känns mer spännande. Men det är framförallt USA som sticker ut. USA är i mitt tycke världens bästa land för löparäventyr.
Varför? Det beror mest på befolkningen, alla är så entusiastiska. Amerikanen gillar "dårar", personer som satsar 100 procent på något oavsett vad det än är. Även om personen inte är det minsta sportig uppskattar man vad jag gör. I USA får jag alltid höra ett vänligt ord längs vägen, t ex God bless you, ord jag kan leva på en hel dag. Man sticker till mig dollarsedlar, erbjuder mig hustrum, vatten etc. I Sverige är tyst, sällan någon hjälp eller uppmuntran, folk verkar helt ointresserade. Tråkig attityd.
Under min Vätternrunda var det knappt någon som pratade med mig. Och skulle jag vid något tillfälle råka nämna vad jag höll på med, ja då möttes det mest med tystnad.
Från Jönköping till Bankeryd fick jag trevligt sällskap med Mikael Gillefalk. Mikael berättade att han snart ska flytta till Tyskland och börja ett nytt jobb där.
Fast finalen i Bankeryd blev ändå storstilad. Släkten mötte upp, jag träffade fyra kusiner, bjöds på rundtur i bygden och trevlig samvaro. Tänk vad lite jag visste om min släkt på pappas sida, kanske inte konstigt eftersom jag inte varit i Bankeryd på cirka 30 år. Nu kändes det verkligen som cirkeln var sluten och att jag sprungit tillbaka till mina rötter.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Ingmarie/blog.nemonisimors.com - 2015-07-08 20:33:53
Härliga berättelser. Tack! Och jag håller helt med dig ang. USA. :-) Det är skönt att inte känna sig galen. ;-)
#2 Jan Suneson - 2015-07-09 01:23:28
Det kan bero på att i USA (Tyskland, Holland) är du utlänning och mer intressant.
Här är ett tips Börja nästa samtal så här
?Jeg er fra København og hedder Søren og jeg er femogtres år gammel?
Den korkade svensken förstår inget och säger
?Do you speak English??
Nu är du en intressant person för svensken som får briljera med sin engelska och du kan säkert säga ? Har du selv en kold øl? Undskyldning Do you have a cold beer??
#3 lelle - 2015-07-09 08:49:17
jag vet en svensktalande engelsman som brukade göra så i butiker. Engelskan satte fart på personalen!
#4 Mikael - 2015-07-09 21:30:27
Tack Björn!, för en fin löptur och trevligt sällskap!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg