Kommentarer på Dag 40: Flyr från tornado!
'Tornadolarmet tjuter och jag söker skydd i American Legions byggnad i Potter, Nebraska. Tornadon orsakade troligen ingen större skada och var uppskattningsvis 10-15 km ifrån mig.
Soligt, varmt, vindstilla och fågelkvitter. Jag ska precis ta lunchpaus i samhället Potter (350 invånare) då helvetet brakar löst. En, två, tre, ja fyra tornados är plötsligt över mig!
Allt är stängt i Potter och jag vet inte var jag ska söka skydd. Men jag har enorm tur. Det är Memorial Day och American Legion har precis avslutat sin högtidssammankomst och håller på att bära ut mat och annat från sin lokal på Sherman St. Jag blir väl omhändertagen av familjen Steele, jag rensar matfaten och känner mig trygg. Skulle tornadon komma närmare, ja då skulle inte ens denna tegelbyggnad från början av seklet stå pall utan då gäller det att söka skydd källaren.
Lite läskigt är det och den tjutande sirenen från brandstationen förstärker oron. Men människorna runt mig tar det lugnt, de har varit med om det här tidigare och skrattar om att man bor i Nebraskas "tornadoallé". Vi går ut ur lokalen för att studera "skådespelet" och för att fotografera. Den yngre generationen håller sig uppdaterad via sina telefoner och kan på väderkartan se hur tornadon rör sig. När vi kommer ut skriker någon:
-Det är fyra tornados! En har nått marken och är borta vid vindkraftverken.
Den här tornadon nådde marken och träffade en vindkraftspark men dessa är byggda för att stå pall.
Två otäcka spetsar- tornados. Just dessa två nådde aldrig marken.
En tornado är bland det värsta en ensam löpare ute på vägarna kan råka ut för. Jag vet, jag var nästan nästan inne i stormens öga under ett coast to coast 2010 i South Dakota. Nu slapp jag vinden, regnet och haglet och kunde i stället njuta av alla läckerheter veteranerna inte hunnit äta upp.
Idag kunde jag inte springa hela den planerade sträckan. Eftersom tornadovarningen kvarstod avråddes jag från att fortsätta till Sidney och fick skjuts sista biten. Jag har lovat min fru att inte ta några risker. Det löftet var lätt att hålla idag. Distansen blev ändå lång med tanke på hur långt jag fick gå i Sidney för att hitta en öppen restaurang (men dessa kilometrar räknar jag inte in i den totala distansen).
Morgondagen till Julesburg, Colorado, blir lång och kan också bli en rysare. Men någon tornadovarningen har i alla fall (ännu) ännu inte utannonserats.
Dagens distans: 29 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Anders i Omaha - 2016-05-31 03:31:19
Ajdå, var det så många tornadoes där ute idag. Tyvärr den tiden på året...
#2 Anders i Omaha - 2016-05-31 03:34:30
Bra att ingen blev skadad. Du fick ju helt fantastiska bilder! Jag har bott 18 år i Nebraska men har aldrig sett en Tornado. Hade ändå en bara 1km från jobbet för bara någon måndad sedan.
#3 Klas-Peter Suneson - 2016-05-31 07:24:57
Tornadon är ett kraftfullt naturfenomen, där människan bara är ett litet sandkorn. Men att få den på bild med dig, är unikt, GRATTIS!!
Att Du sen råkar komma lagom till ett dignande matbord är ännu ett gott tecken på att många vill dig väl.
Keep on running.
#4 sverker - 2016-05-31 08:26:40
prärien betades och gödslades av bufflarna i tusentals år - men under nåt år på 1800-talet slaktades 66 miljoner har jag läst nånstans. men fotvård - tar du det?
jag har märkt att det är skönare utan sockor.
#5 bureborn - 2016-05-31 08:32:29
Otroligt häftigt! Och otroligt läskigt! Inför risken att möta en tornado kan jag tänka mig att man känner sig mycket, mycket liten som människa. Här i Sverige är vi ju saligt förskonande för de flesta farliga naturfenomen.
Och Björn, varmt tack för dina fina rapporter från löpet! Det är fantastiskt roligt att få dela dina upplevelser.
#6 sverker - 2016-05-31 08:55:16
1860 uppskattade man antalet bisonoxar till 60 miljoner - 1894 fanns det 800 kvar!
nu finns det 350.000 i olika reservat. Indianerna använde allt på bufflarna till minsta ben. de vita bara slängde alltihop - amatörer tog hand om hudarna som oftast förstördes.......Armén och järnvägsbolagen låg bakom och bönderna/nybyggarna fick förstklassig åkermark nästan gratis. USA är unikt med alla sina fria bönder - nästan bara familjejordbruk. t.ex. en jättefarm i Texas - Svensons (han var en svensk strandad sjöman som mutade in ett område stort som Blekinge.)
#7 en undrare!?! - 2016-05-31 09:10:27
sverker kan du inte hitta någon annanstans att spamma på?
Ã?r ju inte DIN blogg........
#8 Bernt Hedlund - 2016-05-31 16:53:55
Häftigt! Mycket du får vara med om. Jag springer och knäna är snälla :-) På lördag Sth maran. Spring fint och ha det bra!
#9 Björn - 2016-06-01 09:51:22
# Anders: Så tydligt har jag aldrig sett en tornado tidigare även om jag nästan varit inne i en. Vid en restaurangbesök i just Omha var det nära att alla gästerna hade tvingats ner i källaren när en tornado härjade i närheten. Konstigt att du inte varit med om detta oftare, Nebraska är väl annars ett riktigt tornadoområde.
# Klas-Peter: När nöden är som störst är hjälpen som närmast. Just i Potter har jag tidigare fått mat när allt varit stängt.
# Bureborn: Tack för de vänliga orden.
# Bernt: Skönt att knäna är snälla och lycka till!
#10 Anders i Omaha - 2016-06-02 01:36:31
jodå, stomar gör det ofta i Omaha på våren/tidig sommar och det blir att hålla sig i källaren en stund då och då under tornadovarningar, men jag har som sagt sluppit se en tornado och hoppas det fortsätter så!
#11 Mary Schutz - 2016-06-05 04:31:00
Hello!!! We were the family that was fishing when you were trying to get out of the rain by Kimball. Good luck on your journey!!!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg