Kommentarer på ***Bildextra Klarälvsbanan***
Klarälvsbanan. Jag springer på den gamla banvallen, passerar Syrsjön, möter inga bilar men en och annan cyklist . Landskapet är bedövande vackert och banvallen sluttar nästan omärkligt svagt uppför.
Fågelsången är stark. Jag hör koltrast och gulsparv men inga bilar. I dikena blommar kabbelekan och i vägrenen liljekonvalj. Jag är på väg norrut från Karlstad på Klarälvsbanan.
Idag tog jag tåget från Stockholm till Karlstad för att springa på Klarälvsbanan, en nio mil lång asfalterad gammal banvall från Karlstad i söder till Hagfors i norr. Sällskapet är brodern Jan på rolerblades. Han lockade dit mig för asfaltens skull.
-Perfekt, konstaterar han så fort han börjat rulla och kommit ut på banan.
Jan vid starten för Klarälvsbanan. Skylten talar om att det är 93 km till Hagfors, 56 till Munkfors, 28 till Deje och 19 till Forshaga Hur långt skall vi rulla och springa?
Efter lite stök på trottoarer och bilar i rusningstrafik lämnar vi järnvägsstationen. Vi har låst in våra väskor i en förvaringsbox och ger oss iväg norrut. Exakt hur långt vi ska springa/rulla får avgöras efter hand. Planen är att ta bussen hem när vi är trötta.
Här går det undan för Jan. Asfalten är slät och fin på de flesta ställen och kommunerna månar om rolerbladesåkarna och sopar banan men lite ny asfalt här och där skulle inte skada.
Det är lite kylslaget men snart kommer svettningen igång. Jag har innan läst en del om Klarälvsbanan och den 120 km långa Klarälvsleden upp till Sysslebäck. Att det skulle vara vackert kommer inte som någon överraskning. Snarare förvånas jag över att det inte är ännu vackrare.
-Finast är det längre norrut då banan följer Klarälven, upplyser en cyklist oss.
Kabbelekan blommar i dikena.
Träd fältt av djurs tand . . . . . . och av människans hand.
Egentligen är det helt idealiska förhållanden. Men efter någon mil när tröttheten kommer smygande inser jag att vi är på väg åt fel håll. Vi springer ju motströms Klarälven, alltså uppförsbacke. Nästa gång får vi vända på rutten.
Den gamla järbvägsbron över Klarälven vid Forshaga.
"Värmlandspizza", det är grejer det. I Forshaga tog vi matstopp.
På pizzerian i Forshaga är det knökfullt vid lunchtid. Där lassar jag in en stor Hawai och Jan en kebabrulle. Först efter kaffet bestämmer vi färdriktningen och beslutet blir att Jan vänder åter mot Karlstad och jag fortsätter till Deje.
Äntligen framme!
Löpsedel i fönstret på Ica i Deje. Jag tror löpning är ett bättre sätt att bli smal på.
Totalt blev det 42 km för Jan och 31 för mig. Det här måste vi göra om!
Fakta om Klarälvsbanan och Klarälvsleden:
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Pelle - 2011-05-18 13:20:32
Härligt med dessa inspirationsrika upptåg. Ockelbolöpet och nu detta är trevliga initiativ som är möjligt även för en arbetande Svensson utan alltför mycket fritid.
#2 Isak Moberg - 2018-02-07 11:19:35
En mycket rolig resa må jag intyga!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg