Jag kom i alla fall inte sist. Så tänkte jag efter målgången men efter att ha kollat gamla tider visade det sig att jag satt personligt rekord.

Undrens tid är inte förbi. Först kvitt (?)  artrosen och nu ett personligt rekord vid 65 års ålder!

Idag var det klubbmästerskap i terränglöpning. Distansen var 7,8 km, tre varv på en ganska kuperad slinga i skogen bakom idrottsplatsen i Vallentuna. Jag hade inga som helst förväntningar på den här tävlingen. Det var kanske därför det gick relativt bra.

Jag kom in bland de sista men det kändes ändå bra och varven gick jämnt med en sluttid 34.56. Verkligen ingen stortid men jag hade ändå en snabbare löpare i 50-årssklassen flåsande mig i nacken alla varven innan han spurtslog mig. Så kanske var det inte så dåligt ändå?

Först hemma när jag kollar upp tidigare resultat förstår jag att jag satt pers. Det var nära minuten snabbare än i maj 2011, halvminuten bättre än i september och nära tre minuter än i april i år, fast då haltade jag förskräckligt.

Det här bådar gott inför de "riktiga"  tävlingarna framöver. Eftersom jag är bra mängdtränad (13,4 mil/veckan i snitt sedan 1 april) har jag en bra grund att stå på. Nu gäller det "bara" att få upp farten ännu mer. Det blir upp till bevis den 12 oktober då jag springer Göteborgs maraton.

Keep on running!

 

Jan behövde inte sitta ensam vid uppdukat bord på Söderfors herrgård- jag hann i tid till lunchen trots tågproblemen. Bara vatten i flaskan.

-Vi blir stående här på Uppsala central. Koppartjuvar har varit i farten!

Utropet i kupén var en dålig nyhet. Jag var i morse på väg från Stockholm till Tierp för att där sammanstråla med min bror Jan. Vi skulle springa/rulla cirka 30 km till Söderfors som en förberedelse inför vårt nästa Tysklandäventyr om cirka en vecka. Nu satt jag fast i Uppsala på grund av att någon klippt av kopparledningar längs banan mellan Tierp och Tobo. Sånt trodde jag bara hände i Östeuropa.

Vad göra? Till Tierp var det sex mil och jag riskerade att bli kraftigt försenad. Men som det mesta, allt löser sig. Jag rusade ut ur kupén och kastade mig på en buss mot Tierp. Och genom att ta en lite kortare väg till Söderfors blev det herrgårdslunch även för mig. Senast vi var här missade ju Jan lunchen på grund av ett oväntat vägarbete.

Då ingen asfalt.                                              Nu ny asfalt.

Jan såg fram emot att flyga fram på vägen som nu fått ny assfalt, rullskridskoåkare är som bekant finsmakare på vägbeläggningar. Nu blev det inte riktigt så.

-En svag fyra på en femgradig skala. Svensk asfalt är i regel dålig medan tysk är mycket bättre, blev hans hårda dom över vägen mellan Mehedeby och Söderfors.

Keep on running!

 

"Utglesning" i skogen i södra delen av Söderbysjön. Här har man gått hårt fram men Stockholm stad hävdar att man bara följt skötselplanen, något som kan ifrågasättas. Inte bara gran utan även mycket lövskog, bl a ståtliga ekar och aspar har fällts långt från promenadvägarna.

Nackareservatet är ständigt hotat. Tro inte att reservatet är särskilt skyddat. Bebyggelsen tränger på och avverkningen är på sina ställen hårdhänt.

Då och då springer jag i Nackareservatet, det kanske finaste friluftsområdet vi har i Stockholmstrakten. Idag tog jag en tur längs Källtorpssjön och Söderbysjön och blev ständigt påmind om alla hot mot reservatet. Man bygger alldeles intill reservatgränserna och utglesningen av träd längs promenadvägarna är onödigt brutal, ja man kan nästan tala om kalhyggen.

Reservatet ligger i Nacka kommun men det är Stockholm stad som är marägare och ansvarar för skötseln. Bryter stan mot dom regler som satts upp för att skydda reservatet? Nja, kanske inte men man tänjer på dem maximalt.

Kärrtorps idrottsplats byggs ut och här anläggs bl a två fotbollsplaner med konstgräs för 11-mannalag. Området gränsar till Nackareservatet och den nya promenadvägen går bara någon meter från gränsen.

Skötselplanen för reservatet är mycket detaljerad. Där sägs bla att slyröjning och avverkning bara bör ske ett par meter från motionsspåren och de större promenadstråken. Men det är en regel man tänjer på, kunde jag enkelt konstatera under min joggingtur med kamera och måttband i högsta hugg. Ner mot Söderbysjön pågår sedan i våras utglesning men där har man trängt in över 50 meter i skogen. "Särskilt värdefulla är ädla lövträd samt gamla aspar och sälgar",  heter det i skötselplanen. Ändå har man just här kapat gamla fina aspar.

Den här aspen mätte 34 centimeter i diameter. Var det nödvändigt att fälla den?

Jag såg inga fällda ekar. Men tro inte ekarna är skyddade! Min löparkompis Uhlie Evertsson, som bor intill reservatet och är naturintresserad, har just vid Söderbysjön sett att man fällt mängder av gamla ekar som snabbt fraktats bort. Skyltar om "skötselåtgärderna" har satts upp lite här och där, kanske för att lugna och informer men även desinformera. På en skylt vid Kärrtorps IP läser jag att man bebygger "kärrområdet". Skulle det vara värdelös mark?

- Åtgärderna som utförs SÖ om Söderbysjön följer beslutat skötselplan för Nackareservatet i Nacka, får Uhlie Evertsson som svar från den ansvarige tjänstemannen Mattias Sjölander.

Ny pinne markerar reservatgränsen.        Gran 83 cm i diameter. Klicka på bilden och räkna årsringarna!

Kanske kan man tycka att det är ok att fälla skog och bygga fotbollsplaner på kärrmark bara någon meter från reservatgränsen. Stan har ju brist på planer. Ändå tycker jag att man gått för långt vid Kärrtorps IP. Och samma är på väg att ske när två punkthus snart ska byggas alldeles intill reservatgränsen vid Finn Malmbergs väg i Björkhagen. Rapporter kommer också om att det nu pågår hårhänt "utglesning" borta i Älta.

Jag tycker vi joggare ska vara uppmärksamma på när man tar en bit natur här och där, särskilt parkmark och reservat. Största hotet mot våra friluftsområden är inte motionärerna utan kommunen. Så upp till kamp!

Keep on running!

 

 

På listan finns 150 namn. Samtliga löpare ner till trean i M55 har i år klarat maran under 3 timmar.

Hur fort måste man springa en mara för att vara bland de bästa i Sverige i sin ålderklass? Svaret hittar du i min åldersklassindelade maratonstatistik.

Jag har under många år tagit fram de här listorna och årets är självklart högst preliminär eftersom flera stora lopp återstår. Säkert har jag missat en del resultat varför jag vore tacksam om du mejlar mig kompletteringar. Ambitionen är att statistiken vid årets slut ska vara i det närmaste 100-procentigt korrekt.

Listan hittar du i högermenyn under Statistik. Jag har endast med veteraner, det vill säga löpare 35 år eller äldre. Den äldste på listan är en 83-åring. Uppdelningen är gjord i femårsklasser. Är du intresserad av vilka tider den yppersta eliten springer på kan du kolla den här listan som tar upp alla svenskar som i år sprungit på under 2.50 (män) respektive 3.20 (kvinnor).

Snabbaste veteran är 41-årige (!) Umelöparen Kristoffer Österlund med tiden 2.26.09.  Det är ovanligt att M40 klår M35-löparna. Omräknat med åldershandikapp, wava, blir prestationen ännu bättre. Överlag är de manliga veteranlöparna bättre än de kvinnliga. Bästa kvinna med åldershandikapp är Solvikingarnas 56-åriga stjärna Jaana Jobe.

Min lista kommer hela tiden att uppdateras. Tanken är att jag senare gör en motsvarande veteranlista på halvmaraton.

Keep on running!

Träning idag med elitlöpare på Karlbergs IP. Vi sprang 1-km intervaller. Jag blev sist men vad gör det? Tjejen i vitt th om mig är Anna Rahm. Foto: Uhlie Evertsson

 

Och träning igår med "Gubbskubbarna" (även kvinnor är med). Motionsgruppen samlas varje tisdag och torsdag klockan 18.15 vid Vallentuna IP för ett gemensamt löppass. Ulf Bernhardsson (röd jacka) ledde tisdagens pass på 14 km

Som pensionär har jag alltid semester. Ändå känns det som om min ledighet också är över när alla andra går tillbaka till jobbet och allvaret. Sötebrödsdagarna med bara mängdträning är över. Dags att röra på påkarna lite snabbare.

Ja, lite så var det när jag igår deltog i "gubbskubbarnas" tisdagsträning i Vallentuna. Med friska ben hängde jag nu med riktigt bra. Och idag körde jag på Karlbergs IP intervaller med Karlbergs Runers. Det var länge sedan jag sprang tusingar. Det fick räcka med fyra, onödigt att överdriva i början,

Träningsplanen framöver är att sakta minska mängdträningen, att som idag ligga på 14-15 mil i veckan är för mycket och för riskabelt. Istället ska det bli mer snabba pass och kvalitet, allt för att komma i form till Göteborgs Marathon den 12 oktober. Dessförinnan blir det troligen något kortare lopp.

- - -

Signaturen "Mona" prickade in samtliga kyrkportar, bra! Under Stora kyrkdunken sprang jag till 14 församlingskyrkor inom tullarna. På bilden ser du rundan, namnen på kyrkorna och numret till respektive bild i förra inlägget. Innerstadsförsamlingarna har dock betydligt fler kyrkor än dessa 14. Har Wikipedia rätt så handlar det om totalt 28 kyrkor (Oscars församling t ex har förutom Oscarskyrkan också Djurgårdskyrkan, Gustav Adolfs kyrka och Olaus Petri kyrka). När anden faller på kanske jag springer Storstora kyrkdunken.

Klicka på bilden för större storlek!

Keep on running!

 

Dörren till Katarina kyrka var en av 14 kyrkportar jag bankade på under Stora kyrkdunken.

Söndag.  Idag gjorde jag 14 kyrkobesök utan att höra guds ord. Kan du lista ut vilka kyrkor jag besökte?

Spring Stora kyrkdunken och banka på samtliga församlingskyrkors kyrkportar, uppmanade någon på ett löparforum Sagt och gjort. Det här blev en av de mest galna löprundor jag genomfört. Den kuperade turen (kyrkorna ligger ofta högt och det är många trappor) blev cirka 20 km och innefattade två kyrkor på Kungsholmen, fyra på Södermalm, fyra på Östermalm och tre på Norrmalm.

Jag visar bilder på elva av de 14 kyrkportarna jag knackade på. Kan du kombinera ihop numren med rätt kyrka, lämna då svaret i kommentarsfältet. Du får som ledtråd att portarna är från följande kyrkor inom tullarna:

Matteus, Gustav Vasa, Adolf Fredrik, Johannes, Hedvig Eleonora, Oscars, Kungsholms, Storkyrkan, Sofia, Högalid och Sankt Görans.

Bild 1. Klicka på bilderna nedan så blir de större! Observera tiggaren till vänster.

 

Bild 2                                                                  Bild 3

Bild 4                                                                 Bild 5

 

Bild 6                                                                 Bild 7

Bild 8                                                                 Bild 9

Bild 10                                                              Bild 11

Rätt svar lägger jag ut på onsdag. Då lägger jag också ut en kartbild och länk på rundan. Lycka till!

Keep on running!

Bensträck (bilden) och benpress är mina två övningar för att stärka musklerna runt knät. Fantastiskt vad mycket starkare jag blivit-  vikterna har kunnat dubbleras. Friskispraktikens gym är anpassat för ren rehabträning och här råder lugnet.

Fri från artrosbesvären! Är det gymträningen som botat mig? Själv tycker jag nog att ett mirakel inträffat.

Det kan vara svårt att avgöra om man är helt frisk eller inte, lätt att ta ut segrar i förskott och bakslag kan alltid komma. Men löpningen har inte gått så här bra sedan jag i höstas fick diagnosen artros i vänster knä. Från att knappt ha kunnat gå känns nu allt normalt igen. Till och med haltandet verkar har försvunnit.

Jag har visserligen i sommar sprungit långa distanser utan större problem, bland annat Kiel-Fredrikshamn (51 mil på 13 dagar och Mälaren runt, 30 mil på 6 dagar) men det har inte varit med full kraft och alltid med ett haltande steg och en lång startsträcka. Så visst känns allt väldigt hoppingivande.

Bilden är från januari 2011 då jag träffade Anders Szalkai på Bosön. Gissa vem som sprungit flest mil i livet, han eller jag?

I veckan passerade jag 300 mil räknat sedan årsskiftet. Jämfört med senare år är det lite men eftersom jag varit skadad under en stor del av året är jag mycket nöjd. Senaste 45 dagarna har det blivit 100 mil. Då ingår Mälarlöpet men inte Kiel-Fredrikshamn.

På Anders Szalkais löparblogg  http://www.szalkai.com läser jag att han sedan debuten sprungit 16 km varje dag under 30 år. Det innebär lite drygt 11 mil i veckan.  Intressant, tycker jag, och tar fram mina egna gamla träningsdagböcker. och summerar. Anders klår mig, själv kommer jag upp i 13 km per dag under 30-årsperioden. Dags att lägga på ett kol . . .

Keep on running!

 

Stortorgsbrunnen på Stortorget i Gamla Stan. Här strömmar vattnet ut från gapen hos fyra lejonhuvuden. Pumpen är från 1778 och stod  efter att brunnen sinat under ca 100 år på Brunkebergstorg men flyttades tillbaka 1953 i samband med Stockholms 700-årsjubileum.

Karlaplan. Äntligen en fungerande dricksvattenfontän.

Ingen joggare innanför tullarna ska behöva törsta. Jag har listan på var du hittar dricksvattenfontänerna.

Nyligen efterlyste jag tips om var i stan det finns fungerande dricksvattenfontäner, vattenposter som för oss joggare är bra att känna till nu i sommarhettan. Gensvaret blev dock klent. Eftersom jag  själv bara sett  två i Vasaparken men inga fler i hela stan tog jag kontakt med Stockholm Vatten.

På detta kommunla bolag verkade sommartorkan råda. Jag fick vänta länge på svar och dessutom skicka en påminnelse innan "dricksvattensamordnaren" hörde av sig. Jag fick dock uppgifter om var fontänerna fanns men det var lite svävande svar så i veckan har jag på springande fot gjort en fontäninspektion.

Denna utföll med viss belåtenhet. Jodå, visst finns det fontäner, sammanlagt åtta stycken inom tullarna plus Stortorgsbrunnen. Några jag fick tips om har inte fungerat på säkert flera år (Kornhamstorg och Bergsunds strand vid Liljeholmsbadet) och fontänen vid Manilla hittade jag inte. Säkert finns det fler fungerande men 8-9 fontäner räcker gott. Synd ändå att så många är trasiga och aldrig repereras. Den i Rålambshovsparken vid Västerbron ser fin ut men funkar inte. Kungsholmen förblir en öken!

  

Tessinparken.                                                    Djurgårdsbrunnskanalen.

Biologiska muséet.                                         Nybroplan.

Det verkar som om de flesta missar dricksvattenfontänerna. När jag var ute på Djurgården hejdade jag joggare som såg törstiga ut.

-Såg du att du precis passerade en vattenpost?

-Va? Tack för tipset, sa alla och tog sig en slurk. Många hade sprungit där flera år men inte sett fontänen. Samma med mig, man missr lätt dessa rariteter eller utgår från att de är trasiga.

Kolla kartan, rundan är ca 20 km och du prickar in "samtliga" vattenkällor inom tullarna. Klicka för större bild!

A Vasaparken (vid fotbollsplanen, bakom kiosken)

B Karlaplan (vid fontänen)

CTessinparken (mot Askrikegatan)

D Djurgårdsbrunnskanalen (vid Lilla Sjötullsbron)

E Biologiska muséet

F Nybroplan (vid Tornbergs klocka)

G Stortorget

H Fjällgatan (i parken vid caféet)

I Vasaparken (Odengatan/Torsgatan)

 

Keep on running!