Kommentarer på Träning a la Gunder Hägg
Snöpulsning på ängen utanför postterminalen i Tomteboda. Här var mjölksyran nära.
Jag har nästan aldrig tränat i lössnö. Denna jobbiga men skonsamma träningsform, som Gunder Hägg blivit känd för, prövade jag idag med gott resultat.
Oj vad tungt det var att springa i lössnön trots att snödjupet inte var mer än cirka 30 centimeter! På en otrampad äng utanför Tomtebodaterminalen sprang jag idag varv efter varv. Varvet var inte var längre än 300 meter men jag orkade inte mer än ett förrän det var dags för vila. Det blev alltså en form av intervallträning, sju varv totalt. På de ställen där snön var lite djupare var det enormt tungt, hur orkade Gunder?
Intervaller är annars något jag inte springer så ofta, jag är lat av naturen och att springa intervaller på en bana är en ren pina. Men visst ger det resultat, det har jag nog märkt när jag försökt toppa formen inför någon tävling. Fördelen med snöpulsning är att du tvingas lyfta benen högt, ungefär som i backlöpning, och med ett sådant steg ökar farten. Det kan jag behöva inför nästa "sprintlopp" i Bore Cup, 7,5 km i Östhammar den 8 januari.
Väl hemma upptäckte jag att det kommit in en massa snö under tajtsen och strumporna. Kylan hade gjort fotknölarna illröda och helt klart hade det varit bra med en extrasocka eller någon form av damasker. Men jag tinande snabbt upp och såg fram emot dagens andra träningspass, distanslöpning på drygt en mil och med inslag av några fatökningspass.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg