Kommentarer på Dagen då Ã?stermalm befriades


Truppen samlad klockan 09.00 under svampen på Stureplan. De tappraste sprang 5,2 mil på Östermalm.

Östermalm är befriat! Idag intogs stadsdelen av 15 soldater i löparuniform och inte ett enda skott behövde avlossas. Själv mötte jag dock mitt Waterloo på Kommendörsgatan.

Ordern var: Inta samtliga gator på Östermalm genom att springa på dem. Skona civilbefolkningen och visa största möjliga hänsyn mot gående, även mot promerande grevar och baroner med hund.

Invasionen gick bra trots kylan och det hala väglaget. Vi höll ett 6.30-tempo när vi betade av gata efter gata. Det var lite av en kniptångsmanöver- vi började med att slå en ring runt Östermalm genom att inta Birger Jarlsgatan-Valhallavägen och Strandvägen. Sedan tog vi gatorn i väst-östlig riktning och därefter nord-sydlig. Även små återvändsgator var vi inne och vände på.

Det här kunde bli hur långt som helst. Några erfarna krigare talade om 5-6 mil, andra om ännu längre. Fast några elva skulle det inte behöva bli, så krävande var tydligen Södermalm som intogs ifjol. Och det borde bli längre än Kungsholmens fem mil.

Hur långt det blev idag vet jag inte. Jag stötte nämligen på motstånd på Öfre Östermalm efter cirka två timmars löpning. Soldaterna intill mig hade börjat fingra på sina patronbälten, förlåt vätskebälten. Själv kände jag också att jag behövde något att dricka och stannade till kort på Kommendörsgatan för att ta upp varm blåbärssoppa ur ryggsäcken. Med flaska och lösa soldatvantar i handen anslöt jag sedan  till truppen men upptäcte då att jag måste ha tappat ena vanten.

Vad göra- springa tillbaka och leta efter den eller fortsätta att hänga på truppen och riskera förfrysning? Jag valde det första men vågade inte som vanlig menig kommendera halt. Vanten hittade jag efter ett tag, däremot var truppen utom synhåll. Jag sprang som en galning för att leta efter kamraterna som var ovetande om dramat bakom dem. Jag frågade några adelsmän om de sett truppen passera men alla skakade på sina pälsmössor.

Jag tvingades göra patron ur. Skadeskjuten irrade jag runt på Östermalm i ett förgäves sökande och hamnade till sist på en mäss på Nybrogatan. Utanför fanns en skylt med ett stort gult M och därinne severades fet och god mat.

Lite snöpligt fortsatte jag löpningen drygt en timma med en lov runt Brunnsviken. Från att tidigare inte ha varit det minsta trött var jag plötsligt helt slut. Tänk vad mycket lättare det kan vara att springa i en grupp jämfört med att springa ensam och "övergiven". Nåväl, hem kom jag och cirka 33 km kan expeditionen summeras till. Tack överste Daniel von Becker och Bernt af Hedlund för ett toppenarrangemang!

Hur det gick för de andra kan du läsa här: http://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=928204

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Emma H - 2011-02-13 11:06:36

Vi spanade efter dig men du försvann lite olyckligt precis innan pausen då vi höll oss gömda inne på 7 - eleven ett litet tag. Oavsett var det kul och inspirerande att träffaoch prata med dig. På återseende!

#2 Björn - 2011-02-13 21:41:35

Ja, vi ses! Vasastan tror jag återstår att intas.
Misstänkte just att ni stannat till för fikastopp.

#3 Jan Suneson - 2011-02-14 00:32:10

Tack för rolig läsning. Jag tror att du var på fel redaktion på Svenska Dagbladet.