Kommentarer på "Vi har varit på turné..."


Här tog vägen slut och jag sprang i kraftledningsgatan. Men det skulle snart bli värre . . .

Vågar jag fortsätta? Nu blev det närmast obanat, sly och en massa snö. Men jag fortsatte.

Äntligen Mälaren! Målet Bålsta ligger snett till höger över isen men den vågade jag inte korsa utan höll mig intill strandkanten och fick en lång extrasväng.

Härligt härligt, men farligt farligt. Idag sprang jag vilse i skogarna mellan Bro och Bålsta. Då gällde det att hålla huvudet kallt och inte ta några onödiga risker.

Vad gör man när vägen plötsligt tar slut och gps:n signalerar reträtt? Ja, de flesta vänder väl men jag har väldigt svårt att springa tillbaka. Jag gjorde det för ett par veckor sedan utanför Åkersberga och även på en dirt road i somras i Washington. Men sånt känns tungt. Idag blev det marsch framåt. Och ett äventyr på köpet.

Jag hade passerat Rösaring, den gamla kultplatsen med sin processionsväg och berömda historiska labyrint. Jag trodde mig ha koll på läget och orienterade efter solen. Hemma hade jag kollat kartor och lät min gps vila. När därför vägen tog slut var det bara att fortsätta, jag sprang ju i rätt riktning med solen i ryggen.

Men jag var helt väck. Jag hade inte räknat med att den igenväxta traktorvägen skulle sluta med ett stup ner i Mälaren. Jag såg Bålsta i fjärran men att springa över isarna vågade jag inte. Det blev till att hålla sig några meter från strandkanten, läskigt det också.

Pendeln hem från Bålsta missade jag med en sekund (!). Trots signaler från en utmattad löpare körde tåget iväg. Fin dag ändå, totalt 35 km, men kanske inte bästa uppladdningen inför lördagens tävling.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här