Kommentarer på Nostalgitripp på Riksettan


Tungt uppför i alla  backar mellan Vrigstad och Värnamo.Väl ute på gamla Riksettan blev det lättare.

USA har sin Route 66. Sverige har Riksettan och det är denna klassiska och vackra väg jag till stora delar följer på löpturen från Stockholm till Skåne. Här är trafiken gles, tempot lugnt och man får känslan av 60- och 70-tal.

Riksettan eller rikshuvudväg Nr 1 fick sitt namn 1945.  Men vägen är betydligt äldre än så. Här i Småland trampades för ungefär 12 000 år sedan en stig upp parallellt med floden Lagan, Lagastigen. Eftersom Riksettan följer E4:an är det knappt några bilar på vägen, toppen för en löpare.

 

Idag passerade jag Värnamo på min 56 km tripp från Vrigstad till E4:ans Camping söder om Värnamo. Det var kanske resans vackraste sträcka och rena nostalgitrippen. Jag har sett sjöarna Rusken men framför allt Vidöstern.  Campingen jag är på är från 50-talet och här finns fler tyskar än svenskar.

Här var mest tyskar. De gillar vår allemansrätt.

-Tyskarna kommer tillbaka år efter år och det är vår allemansrätt, särskilt fisket och bärplockningen, man uppskattar, berättar campingens ägare som drivit anläggningebn sedan tidigt 70-tal.

70.tal ja, det var 1970 jag började min journalistbana som volontär på Värnamo-Tidningen. Jag har inte varit i Värnamo sedan dess och blev nu smått rörd när jag återsåg tidningshuset på Storgatan. Tidningen är numera nerlagd men det fanns spår i fasaden efter skylten. Jag minns att min månadslön var 970 kronor och att jag tjänade nästa lika ”mycket” på milersättningen när jag ryckte ut på reportageresa på min Lambretta.

I det vita huset låg Värnamo-Tidningen där jag arbetade som volontär 1970.

I USA är det ofta Chamber of Commerse som sköter turistinformationen. Turistbyråerna  här hemma drivs med allmänna medel och den service jag får är ypperlig. Lilla Vrigstad i Sävsjö kommun håller sig med ett väldigt flådig turistbyrå trots att sågverk och småhustillverkare har det kämpigt. Och i Värnamo ser jag inte mindre än tre anställda på kontoret. Där lyckades man spåra upp den stuga jag nu sitter i.

Löpningen går fortsatt bra och jag följer schemat. Men jag brukar vara ganska utpumpad när dagens slutmål är nått. Jag ligger nästan på 6 mil i snitt per dag och det är egentligen lite för mycket. Morgondagens löp till ett STF vandrarhem i Strömsnäsbruk utanför Markaryd blir drygt 6 mil. Nu längtar jag efter att få kasta mig i havet i Mölle. Detta ska förhoppningsvis ske nu på torsdag.

 

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Erik - 2011-07-19 09:21:50

Hejja pappa! Försökte ringa dig häromdagen utan framgång, försöker igen ikväll.

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg