Kommentarer på Det här är lyckan


Lycka kan vara mycket. För en långlöpare är det när allt flyter på, vädret är bra, man är mätt och målet är nära. Busskylten fotograferad strax söder om Bönan.

I solen på grosshandlare Bengt Gustaf Kronbergs punchveranda smorde vi idag kråset. Där ute på Engeltofta utanför Gävle i den maginfika vita  grosshandlarvillan anno 1840 intogs hamburgare för 145 kronor stycket- de tjockaste vi skådat. Det kallar jag lycka!

Jans och min Bönantur blev totalt 41 km. Dundersuccé. Starkt ord, men det här var nog en av de bästa endagstripper jag gjort. SMHI, yr.no och klart.se höll dock på att stoppa turen eftersom prognoserna utlovade ruggväder. Men vi trotsade och stack iväg strax innan 8 på morgonen från Gävle centralstation, då hängde regnet i luften men det blev bättre efterhand för att sluta med solsken.

Fyren ute på Bönan är från 1840 och tornet är 16,3 meter högt. Tyvärr var fyren och fyrvaktarstugan stängd. På 1920-talet ersattes fyren med en AGA-fyr men fortfarande är Bönan len bemannad lotsstation.

Vackra sjöbodar i Bönan.

Vad gör en löpartur lyckad?  Ja, först ska naturligtvis löpningen i sig flyta på bra. Trots Mölleäventyret på drygt 60 mil kände jag mig förvånansvärt fräsch. Idag klipp i steget, i princip ingen gång. Jan på sina rolerblades hade det lite tyngre men var också oerhört nöjd, inte minst efter frosseriet ute på Engeltofta och det avslutande kaffet på centralstationen. Han hade dan innan här på bloggen uppmanat bilisterna att tuta på oss (uppmuntrande). Och nog tutade dom, berättade han.

-Fast bara på mig för att jag tydligen störde trafiken.

Vår runda innehöll en del grusvägar och där tvingades Jan gå då inlines kräva asfalt. Bra för mig eftersom jag då kom i kapp.

Det som ändå blev pricken över i:et var variationen. Norrländskt breda landsvägar, grusvägar över kalhyggen, sommarstugeområden, lummig grönska, slingrande cykelbanor, små samhällen, en och annan affär och camping där livgivande cola kunde köpas, fornminnen (jo sådana fanns också att beskåda på denna tripp), massor av blåbär i dikesrenarna samt vägar som inte var alltför backiga.

"Här hade man rätt att slänga bördan från ryggen och vila någon minut . . ." , står det på skylten som är uppsatt av Björke byamän. En sådan frestelse kunde man ju inte motstå!

När jag slinker in hos handlarn i Björke känner han igen mig från Jans och min Ockelborunda häromåret.

- Till fots igen ser jag. Har du ingen bil? skrattar han.

Det var bara en sak som oroade oss idag; skulle vi få upp hamburgaren? Det var varmt och den tjocka underbara skapelsen från Engeltofta var nämligen lite rå i mitten. Men nej, den stannade kvar och förgyllde aftonen.

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Jan Suneson - 2011-07-25 23:41:08

Du har verkligen träffat helt rätt. Det här var Lyckan. Ser fram mot sola i ...... i Augusti.

#2 Kerstin - 2011-07-27 19:15:40

Underbar tur ni haft. Trevligt berättat!