Kommentarer på Springnota på Krogrännet


Ensam på Brunnsviken och på väg mot Vallentuna, en tripp som skulle sluta på 41 km.

Det riktiga Krogrännet var dyrt och dåligt. Mitt eget var helt gratis. Men bra? Nja, ett jäkla slit om jag ska vara ärlig.

Det kändes lite snopet i lördags då jag sprang skridskotävlingen Krogrännet. Två varv och 28 km runt Norrviken gav inte valuta för min 400 kronor. Krogrännet ska ju om isarna tillåter gå över Vallentunasjön-Norrviken-Edvisken-Brunnsviken, en sträcka på dryga tre mil.

Idag tog jag därför "revansch" och sprang Krogrännet så som den ska springas, alltså hela vägen från Vallentuna in till Stallmästargården, fast i omvänd riktning för att få medvind. Tio minus gjorde ändå att det blev ganska kallt. Men gratis var ju äventyret, en springnota skulle man kunan säga.

 

Svalkan- nej tack denna kalla dag.     Ulriksdals slottscafé frestar med lasagne.

Jag stack iväg hemifrån 09.30 och jag skulle få en härlig tripp med lunch och bastubad i Vallentuna. Ja, så trodde jag då. Men resan skulle visa sig besvärligare än väntat. Fast det började så bra- solen sken, Brunnsviken gnistrade och isen var dåligt skottad- bra för mig eftersom jag slapp dubbarna.

Nästa is, Edsviken, gick också galant. Här var det aningen bättre skottat men greppet var ändå bra. Men nog känndes det skönt att få fast mark under fötterna vid Edsbergs slott. Löpningen gick hyggligt och jag började se fram emot fikat.

Ståfika på Norrviken. Varm blåbärssoppa satt fint.

Förra helgens bekantskap, Norrviken, var välskottad. Det fanns dock en liten snöstrimma att springa på och jag hade tur att plogbilarna inte hann ta den förrän jag avverkat hela Norrviken. Nu började jag dock bli trött.

Det skulle vara en landpassage på cirka 3-4 km mellan Norrviken och Vallentunasjön hade jag sett på kartan. Men något klickade, jag sprang fel trots min gps. Jag hittade inte Vallentunasjön, sprang i cirkel och hamnade till sist vid en runsten i Fällbro. Här var jag i somras men hade då inte tid att läsa inskriptionen eftersom jag deltog i halvmaran Runrundan.

"Ingefast lät resa stenen och lät göra bron efter Jarlabanke sin fader och Joruns son och Kättilö lät (resa stenen) efter sin man. Öpir ristade", står det på runstenen vid Fällbro.

Nu började jag inse att tiden inte skulle räcka för ett bastubad i simhallen i Vallentuna. Och någon lunch i vettig tid skulle det heller inte bli. Nej, här gällde det att bita ihop. Efter diverse svängar hit och dit dök konferensanläggningen Såstaholm upp. Äntligen Vallentunasjön!

På Vallentunasjön körde jag fast. Oplogat och det fanns  inte ens en upptrampad stig.

Glädjen blev kortvarig. Vallentunasjön låg helt oplogad och lite dumstrig drog jag mig ut på isen trots att de enda spåren i snön var från djur. Nej, det gick inte att springa här. Kanske var det dessutom lite riskabelt. Jag slet några kilometarr men fick dra mig upp på land.

Sista halvmilen in till Vallentuna gick riktigt lusigt och gångpauserna blev allt fler. I ett villakvarter mötte jag en löpare, tur att det inte var en från min klubb så att jag slapp att bli utskämd. Nu började tvivlen också dyka upp: skulle jag klara hela sträckan eller ta Roslagsbanan hem från Kragstalund eller Bällsta? Och skulla jag vara så här svag i USA, ja hur skulle det gå?

Men jag kom ändå fram, fruktansvärt trött och gps:en visade 41 km. Dessbättre inga skadekänningar, något jag gladde mig åt i mitt förvirrade tillstånd. Roligt? Tja, bitvis var det riktigt trivsamt. Fast nog skulle det ha varit skönt om jag sluppit vagnen den sista biten och i stället kunde sparka mig trött på fortskaffningsmedlet jag såg utan för järnhandeln i Vallentuna.

Oj, kostar en spark så mycket.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Lennart - 2012-02-10 23:30:49

Vilket datum startar du din coast-to-coast löpning?

#2 lelle - 2012-02-11 00:47:05

(19 mars i år)

#3 Löparuffe - 2012-02-13 18:11:13

Du värkar ensam på isen, de flesta jobbar väll till 75.

#4 Björn - 2012-02-13 18:33:42

Jo, jag var ensam på isen, i alla fall på Vallentunasjön. Har nu efter bassning från hustrun förstått att man aldrig ska vara ensam på isar hur säkra den än kan tyckas vara.

#5 Löparuffe - 2012-02-13 19:19:30

klok fru du har.

#6 Hasse - 2012-02-14 20:13:31

Tufft kämpat in snön! Måste ha varit jobbigare än en mara, gissar jag.

#7 Steve Knowltonj - 2012-03-07 15:26:46

Hi Bjorn, hope you are doing well and the roads are good to you. God Bless you on your Journey.
Sincerely Steve Knowlton


Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg