Kommentarer på Dag 12: Det hjälpsamma Amerika


Vilda Västern lever. Bilar och en Baby jogger i stället för hästar utanför saloonen men annars är mycket sig likt. Haines Steakhouse är rankad som en av nationens bästa restauranger. Här smorde jag kråset med den godaste oxfilé jag ätit för 24 dollar och 75 cent.

Jag bromsar in springaren i Haines, "The Biggest Little City in Oregon". Bygatan ser inte mycket ut för världen. Har jag kommit till Vilda Västern?

I Haines bor idag cirka 400 människor. Det här är ett av många samhällen som boomade under guldruschen och järnvägarnas framdragande på 1800-talet. Stan grundades 1885 och många av de gamla husen står kvar. Jag har svängt av från Interstate och gett mig ut på landet. För första gången ser jag kor och hästar.

Plötsligt stannar en bil till och svenskättlingen Tom Isaacson vevar ner rutan på en jättelik skåpbil. Han kommer lite som en räddande ängel. Min plan för dagen var att ta mig just till Haines och där be någon köra mig och kärran till nästa stad, Baker City. Jag hade alltså planerat en sk "Steve". Nu erbjöd sig Tom bredvilligt att forsla mig till Baker City och i morgon köra mig till baka till Haines. Jag kan nog tvingas göra så där fler gånger när motellen ligger "fel". Men jag springer varenda meter.

Tom Isaacson lyfter in kärran i sin stora bil. Toms farfar, Klas Tycko Isaksson, utvandrade 1909 från Harads utanför Boden , flyttade till Ashton i Nebraska och gifte sig där med en norska. Tom är egen företagare i verktygsbranschen och bor i Haines.

Jag ber sällan om något men jag får allt. Det är det gästfria Amerika jag nu som coast to coast-löpare igen får uppleva. Jag tror inte svensken i hyrbil som korsar Amerika får samma bemötande. Jag betraktas som en helt ofarlig person, lite udda men kanske intressant. Det är bara att tacka och ta emot.

Hästarna hade drag av åsna. I bakgrunden Elk Mountains.

När vi skiljs utanför Super8 i Baker City säger Tom på oklanderlig svenska:

-Hej då!

Lyckan håller alltså i sig. Det kan ibland löna sig att ta lite risker och inte planera allt i detalj. Det jag lärt mig av dessa coast to coast-löp är just att det mesta brukar ordna sig.

Springer hellre till ekvatorn.                 Jag har kommit till ranchägarnas land.


Imorgon får det bli en ny "Steve", det är för långt till stugorna i Huntington som Kalle B tipsade om. Så jag stannar två nätter på motellet här i Baker City. Men frågan är vem som ska komma och hämta mig i bergen på söndag. Fast det ordnar sig nog . . . 

Dagens etapp från La Grande till Haines blev 54 km.


Keep on running!                




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Lennart - 2012-03-31 09:50:03

Hej Björn!
Amerikanarna är väldigt vänliga. Det är min erfarenhet också. Det finns så klart konstiga typer men gemene man är väldigt trevlig :-).

#2 Kalle B, - 2012-03-31 10:43:39

Kul att det flyter på.

Namnet till trots så ska Wayne & Dotties Cabins i Huntington vara ett vanligt motell.

#3 helene - 2012-03-31 14:09:40

Ha det bäst

#4 nice - 2018-05-28 13:31:01

Nice post Tiffany