Kommentarer på Dag 58: Ã?ldre bilförare växande problem i USA


Systrarna Annabel Walkup, 85 år och Vera Carson 94 år. Det var Annabel som körde, inget konstigt i USA.

Plötsligt stannar en bil till. Det är två gamla kvinnor som undrar vad jag håller på med. De verkar pigga men jag reagerar ändå på att så gamla personer är ute och kör bil på en highway.

Här är det inget ovanligt med bilförare som är över 80 år. Visst, det förekommer också i Sverige men i USA beskrivs det som ett ett jätteproblem. Äldre är klart överrepresenterade i olycksstatistiken och är lika farliga som tonåringar. Om några år tror man att bilförarna över 65 år kommer att svara för en fjärdedel av alla allvarliga trafikolyckor i USA. Några begränsningar för äldre att köra finns egentligen inte men reglerna varierar lite mellan delstaterna.

Det där skrämmer mig lite när jag springer på Iowas vägar, som saknar vägren. När man dessutom ser alla tjocka personer som knappt kan röra sig undrar man hur de är som bilförare. Förarna verkar också väldigt osäkra på var de har bilen när de får möte. Inget konstigt eftersom sikten måste vara ganska dålig i dessa mastodontfordon. Och att se en joggare, fotgängare eller cyklist på highway måste vara en chockartad upplevelse, här kör ju alla bil.

I USA har en fotgängare inga rättigheter när vägren saknas. Vägarna är till för bilarna och vid möten ska därför en fotgängare alltid kliva av vägen. Det gör jag för det mesta men löpningen blir väldigt ryckig och jobbig, ja lite åt intervallöpning.

Min beskrivning av trafiken låter kanske värre än det är. Det som gör att jag ändå känner mig ganska säker är att trafikrytmen är lugnare än i Sverige och att fartdårarna hör till undantagen. Dessutom är det inte så mycket trafik på highway 2.

Det som förgyllde dagen var mötet med det gamla syskonparet Annabel Walkup och Vera Carson. Annabel, som körde och är 85 år, berättade att de besökt begravningsplatsen i Yorktown där hennes svenska mamma, Anna Christine Holms är begraven. Jag formligen bombarerades med frågor och någon timma senare stannade Annabel till igen och frågade:

-Du går, har du problem?

Dom är hårda, järnkvinnorna i Amerika . . .

Jag är i Amish-land                              Mitt fina motell i Mt Ayr.

Dagens löpning blev totalt 57 km. Idag var det inte lika varmt men eftersom det är väldigt kuperat gick det ganska tungt. Jag blev intervjuad av två små lokaltidningar, en i Bedford och en i Mt Ayr. Intervjun på restaurangen Croosroad i Bedford var lite speciell, för fem år sedan blev jag också intervjuad här.

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Peter Malmqvist - 2012-05-17 09:00:38

Jag lyfter på hatten, än en gång, för din förmåga att fånga de många små detaljerna du ser, ja, inte bara ser, utan till och med letar upp. Det hade inte varit alls lika roligt och intressant att läsa din skildring, om den i huvudsak hade kretsat kring själva löpningen.

Dina beskrivningar av "småstads-USA" ger en bild av ett USA, som var nästan helt främmande för mig. Undrar om den bilden är känd för amerikanerna själva? Det du beskriver verkar vara ett helt annat land än det som speglas i TV-serier, tidningar och filmer. Otroligt intressant, även denna gång. Dina beskrivningar spritter också av entusiasm och optimism, som är smittande. När kommer boken med dina skildringar av "småstads-USA"? På engelska borde det kunna bli en storsäljare...

Kul också att löpningen verkar fungera ännu bättre än tidigare. Det är nog ganska tydligt att din (och Jans) erfarenhet hjälper till och därtill ger självförtroende.

En fråga: Du nämnde att efter "höghöjdsträningen" i Wyoming, fulltankad med röda blodkroppar, att löpningen borde kännas lättare framöver. Kan detta vara skälet till att du känner sådan enorm styrka i löpningen, eller klingar "höghöjdseffekten" av relativt snabbt?

Keep up the good work!
/Peter

#2 Peter Malmqvist - 2012-05-17 09:03:03

Jo, en sak till - du nämnde att det görs en engelsk översättning av dina betraktelser. Var hittar jag den?

/Peter

#3 Thorbjörn S - 2012-05-17 09:49:16

Hej Björn

Instämmer helt med Peter. Du fångar en amerikanska vardag som jag tror få svenskar inte minst känner till. Hur mycket är stundens ingivelse och hur mycket har du läst in i förväg under din planering av långlöpet?
Spännande i vilket fall och klart imponerande både löpmässigt och journalistiskt. Lycka till på resten av resan.

#4 Mikael - 2012-05-17 09:58:33

Snart får de sätta upp en skylt med "Look out for bear drawn vehicles", så ofta som du springer där. :)

#5 lelle - 2012-05-17 11:23:51

Och så går 90-åringar på McDonalds..(bilden)

#6 Björn - 2012-05-17 15:17:30

Peter: Roligt du tycker om skildringarna. Jag kan berätta att amerikanarna själva verkar väldigt intresserade av vad jag skriver. De verkar måna om att vi utlänningar får en positiv bild av landet. Ang höghöjdseffekten, den sitter antagligen kvar men det är svårt att säga hur mycket nytta jag har av den nu. En sak är i allal fall säker; du blir ingen snabb maratonlöpare av att springa et coast to coast. Bävar lite inför det, jag ska springa Sthlm Jubikleumsmarathon några veckor efter hemkomsten. Får börja träna när jag kommit hem.

Torbjörn: Allt är stundens ingivelse. Jag planerar sällan vad jag ska skriva nästa dag.

#7 Bosse - 2012-05-17 18:36:21

Kan bara instämma helt med Peter, det är suveränt bra skildringar varje dag av en verklighet som jag tror nästan inga här hemma i Sverige känner till och troligen är det inte många i USA heller. Det är samma land och mycket är lika överallt, men ändå är kontrasterna så totala. Har du varit i New York har du inte varit i USA, du har "bara" varit i New York.
Ser fram emot dina berättelser varje dag och att du gör en bok om ett bortglömt Amerika känns klockrent.
Keep on writing!
/Bosse

#8 Björn - 2012-05-18 04:25:40

Peter: Glömde säga att du får den engelska översättningen om du klickar på länken vid den brittiska flaggan i högra hörnet. Det är min bror Ragnar, tidigare engelsklärare, som gör ett jättejobb och översätter varje dag. Han är lite av kvalitetsredaktör också och rättar faktafel och andra tokigheter. En stor del av läsarna är amerikaner.


Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg