Kommentarer på Dag 62: Vittring på Mississippi!
Bron över Des Moines River till Keosauqua. Anrika Hotel Manning i bakgrunden.
Idag passerade jag en av Mississippis bifloder, Des Moines River. Nu känns det som om jag verkligen har grepp om det här löpet. På tisdag korsar jag Mississippi och då om någonsin kan jag vara (nästan) säker på att jag tar mig till Atlanten.
Det går otroligt bra. Nej, jag överdriver inte. Jag är urstark. Idag råkade jag springa fel, läste Jans ruttbeskrivning dåligt, och de tänkta 44 km blev 52. Men de extra åtta kilometrarna tog jag med en klackspark. Jag hade ju härlig medvind så det gick som en dans. Det goda med felspringningen var att nu kom jag till två små städer där jag kunde få mat.
Iowa har plötsligt blivit platt. Här är mycket träd och grönska. Och den mäktiga Des Moines River är en skönhet utan like. Den lilla staden Keosauqua, som jag varit i tidigare, var också en trevlig bekantskap. Jag bor på anrika Hotel Manning från 1899, ett "spökslott" där ägaren direkt kände igen mig. Hotellet är till salu och jag ska fråga om priset imorgon.
Keosauqua, Iowa. Hotel Manning är kulturminnesskyddat.
.jpg)
Dori Franklin, Van Buren, Iowa. Kaniner till salu, hwy 2, Iowa.
I Keosauqua hamnade jag mitt i en studentskiva. Väldigt trevligt- på en restaurang hade 18-åriga Dori Franklin fest för sina släktingar och vänner. Dori gick ut som kursetta och ska fortsätta på universitetet i Hannibal, Missouri.
- Jag ska plugga matte och min dröm är att komma tillbaka till Keoasauqua som lärare.
Jag frågar henne hur hon ska finansiera sina studier.
-Jag har fått stipendier och kommer också att jobba som administratör på universitetet.
Inga studielån?
-Nej, men dom flesta tar studielån och lånen är rätt förmånliga.
Hur många tog studenten i din skola?
-Vi var 54 stycken men en kuggades tyvärr.
När jag lämnar restaurangen och ska betala säger servetrisen att notan är betald. Av vem frågar jag och hon pekar på en pojke (tyvärr tog jag inte hans namn) som också gått ut High School. Jag pratar med honom och blir väldigt rörd. Han är så underbar, påminner om min yngste son Olof. Jag börjar nog bli lite blödig och har kanske hemlängtan ändå.
Keepon running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Ulf - 2012-05-21 08:32:44
Hej Björn!
Hur gör du med vagnen när du besöker restauranger och bensinstationer. Låser du fast den?
#2 Kalle B - 2012-05-21 10:49:37
Björn, du har ju bytt skor under löpet, men hur står det till med skicket på löparvagnens däck, börjar de bli blankslitna?
#3 Per S - 2012-05-21 13:08:31
Björn - är det vanligt att du blir bjuden på lunch av amerikaner på din löptur?
Verkar som att det är betydligt vanligare i USA än i Sverige?
Känns som en utopi att en svensk skolpojke skulle bjuda en främmande man på lunch här i Sverige?!
Kämpa på Björn!
#4 Björn - 2012-05-21 14:35:26
Ulf: Jag ställer vagnen utanför olåst men brukar placera den såatt jag ser den från fönstret. Tar alltid in ryggsäcken där jag har datorn och plånboken.
Kalle B: Skicket är hyggligt och jag räknar med att däcken håller hela vägen. Ska nog ändå beställa nya och få en leverans i förväg till ett motell på sluttampen.
Per: Det har kanske hänt tio gånger att jag blivit bjuden på lunch. Att en så ung kille gjorde det har aldrig hänt. Ofta kan det vara någon man bara i förbigående talat med som bjuder, ibland behöver det inte ens vara det. I Sverige förekommer det nog inte alls att man bjuder främmande.
#5 Erik - 2012-05-21 14:45:44
Du är bäst pappa, kämpa på!
#6 Dan/SvD - 2012-05-21 21:26:31
Än en gång sitter jag på jobbet och läser dina rapporter. Imponerande som vanligt. Kul att läsa om platserna och människorna du träffar.
Tredje gången och du verkar inte tröttna på något sätt.
Kom igen!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg