Tvätt på Super8 i Lebanon, Indiana. De flesta kedjemotellen har en "guest laundry" med enkla tvättmaskiner där det kostar en dollar. För det mesta handtvättar jag dock på rummet.
Jag är en luffare, ser ut som en luffare men ska inte behöva lukta som en luffare. Bra hygien tror jag är avgörande för om detta löp ska lyckas.
Hemma är jag nog ganska normal med det mesta. Men här är jag en pedant av guds nåde. Varenda pryl har sin bestämda plats i packningen. Jag har en särskilt rutin för hur det går till när jag lämnar motellet så att inget blir kvarglömt. Ja, jag har rutiner för nästan allt. Det som fungerade igår fungerar också idag, resonerar jag.
Jag tänker hela tiden på hur oerhört sårbar jag är. Minsta felsteg och allt är över. Här gäller det att vara försiktig med allt, särskilt i trafiken. Jag har minst dubbel uppsättning av det mesta om något skull gå sönder. Antalet kreditkort uppgår till tre, jag ska aldrig behöva stå utan pengar. Men jag bär inte med mig en enda pryl som inte behövs.
Så fort något håller på att gå sönder lagar jag omedelbart eller byter ut. Det får kosta vad det kosta vill. Och baby joggern vårdar jag som om det vore mitt barn. Ja ni hör, jag är fullständigt odräglig och skulle inte vara rolig att leva tillsammans med just nu. Men jag brukar bli helt normal när jag kommit hem.
Baby joggern ja, min "cousin" i San Franscisco Linda Feldman, har lyckats fixa nya däck till kärran. Baby Jogger direktlevererar till Ohio där Linda ordnat en liten släktträff om cirka en vecka. Vilken lycka! Allt verkar gå min väg.
Min enda lyx är motellboendet. Just nu har jag en svit på Super8 med den största King Size bed jag någonsin sett men 60 dollar och 47 cent är inget att knorra över. Att jag konsekvent vägrar campa hänger ihop med hygienen, jag vill inte krypa ner svettig i en sovsäck och slåss mot myggen hela natten och sedan vakna med ryggvärk, myggbett och starta utan att ha fått någon riktig frukost. Nej, vilan och det trivsamma bloggandet behöver jag. Detta är ändå en nöjestripp.
Dagens löpning från Crawfordsville till Lebanon blev bara 38 km, kanske den hittills kortaste. Svalt och medvind gjorde det extra lätt. Min fru hade skämts idag om hon sett luffaren sitta och snarka efter maten på en mack. Men kanske var jag ursäktad, det var ju ändå på kedjan Marathon. Imorgon väntas regn, värmeböljan är över.
Keep on running!
#1 JoPe - 2012-05-31 08:17:06
Hej Björn,
Jag brukar börja jobbdagen med att läsa din blogg. Tycker det är en bra start på dagen att läsa om dina äventyr med en kopp kaffe i handen.
Hur ser din totalbudget ut för detta äventyr?
Några sponsorer eller tas allt ur egen ficka?
Jonas
#2 Peter Malmqvist - 2012-05-31 09:16:53
För en som försöker följa amerikansk ekonomi via hekatomber av statistik och artiklar, verkar det USA du beskriver vara ganska annorlunda än den krisekonomi som behandlas i artiklarna. Detta inlägg var, såvitt jag kommer ihåg, det enda som beskriver en person som klagat på arbetslöshet (damen som gick över gatan). Märker du något av den kris som diskuteras i ekonomimedia? Är det ovanligt välmående regioner du springer igenom? Jordbrukarland?
Keep up the good work!
/Peter
#3 Peter Malmqvist - 2012-05-31 09:27:22
Jo, en sak till! Du gör helt rätt. Jag läste en gång en brittisk sammanställning över olyckor på sjön. Det var helt klart att "en olycka kommer sällan ensam". Det är en rad incidenter som skapar olyckor, men skepparen blundar för de tidiga varningssignalerna - småprylar som är trasiga, väderrapporter som parallellt blir lite sämre och jobbar nästan alltid under tidspress (trots att det rörde sig om fritidsbåtar). Dina rutiner är, mot denna bakgrund, helt avgörande för din framgång. Vik inte av från dem en tum. När du säger att du lagar prylar nästan innan du ser att de gått sönder, är det mitt i prick. Det fanns också en referens till civilflyget. Det var först när de började med minutiösa checklistor innan start, som olycksfrekvensen kraftigt började gå ner.
...så håll i rutinerna, till varje pris.
/Peter
#4 Sebastian - 2012-05-31 14:31:09
Björn!
Tack för en utmärkt blogg! Du är en riktig fighter! Trots att jag avskyr löpning så blir jag så inspirerad av din blogg!
Kör hårt!
http://mmafarsan.wordpress.com
#5 Ove L - 2012-05-31 14:33:58
Man blir imponerad av "maskinmannens" fortsatte framfart!
Det här kommer gå bra. Kämpa på!
En fråga angående MP3-spelare. Lyssnar du musik/radio/ljudböcker nu under ditt amerikalöp?
Jag misstänker att du vill insupa så mycket av omgivningen att du inte har något behov av eller vill vara distraherad av musik.
#6 Björn - 2012-05-31 20:28:31
Jope: Gissar på 100 000-125 000 kr, har dålig koll. Det är motellen som är det dyra men de är ändå relativt billiga, tror att snittet ligger på 60 dollar per natt, maten är något billigare här. Nej, jag har inga sponsorer, allt tas ur egen ficka. När jag jobbade som journalist ville jag inte och fick heller inte ha sponsorer. Jag har sedan dess fått några reklamförfrågningar men har tackat nej till alla. Bäst är att kunna stå fri och inte ha några bindningar, tror jag. Trovärdigheten borde också öka.
Ove L: Jo, visst lyssnar jag på musik från mp3 och radio. Men mp3-spelaren börjar jag bli less på, har bara drygt 100 låtar i den. Radion gick tidigare inte att använda men nu är mottagningsförhållandena mycket bättre och det vimlar av kanaler, reklamen är dock ännu tröttsammare än i Sverige. Ljudbok hade varit bra att ha.
Peter: Jag tycker nog att USA ger ett fattigare intryck än Sverige, mycket är väldigt slitet men bilstandarden är hög. Det stora samtalsämnet är bensinpriserna och allt verkar vara Obamas fel. Sedan har jag hört flera motellägare klaga på att de har färre besökare eftersom många har fått det sämre. Men amerikanen känner sig tydligen lycklig, man ligger på elfte plats i världen (Danmark etta och Sverige tia), hörde jag på nyheterna igår. Ja, jag tror att jag sprungit i ganska välmående stater, Wyoming t ex har ju blivit en stor naturgasproducent. Men vägstandarden i Iowa var usel, där handlade om penningbrist.
#7 Markus Björnström - 2012-05-31 21:19:26
Hej, Björn!
Ditt arbetssätt får mig att tänka på ett gammalt katalanskt djungelordspråk: "Gärna experiment, men bara hemma och med mineralvatten."
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg