Kommentarer på Dag 84: Pennsylvania!


Ett glädjehopp vid den gamla gränsskylten. Det är första gången jag är i Pennsylvania.

Här går det undan. Igår West Virgina, idag Pennsylvania. Här bor jag förstklassigt på ett B&B med anor från 1794.

Gårdagens trötthet kändes knappt av, idag klämde jag 62 km i ett mycket kuperat landskap. Jan hade förvarnat om att etappen skulle bli besvärlig. Det brukar i regel vara en motivationshöjare. Jag har hittills följt tidsplanen exakt och det är jag stolt över. Enligt Jans beräkningar går jag i mål i Ocean Grove, NJ, vid lunchtid måndagen den 25 juni. Alltså bara två veckor kvar- vad tiden har gått fort!

Century Inn, Scenery Hill, PA.           Mitt rum (jodå,internet funkade bra).

Bed & Breakfast i USA är ofta liktydigt med lyxboende. Det stämmer bra inpå Century Inn i Scenery Hill där jag bor som enda gäst. På dörren till mitt rum sitter en skylt med namnet David Bradford. Vem denne förmodligen betydelsfullae person är vet jag inte. Här beställde jag in en smörgås och fick en hel middag. Hela kalaset, inklusive boende i billigaste rummet och frukost samt dricks, kostade mig 115 dollar. Värt varenda dollar.

Landskapet med alla kullar, träd och långa, slingrande  backar är väldigt vacket. I de små städerna jag springer förbi luktar det kol, troligen använder man kol för uppvärmning och matlagning. Här är också riktig glesbygd. Idag fick jag den enda negativa kommentaren av en chaufför som stannat sin långtradare på gårdsplanen:

- Du måste ha mycket tid och pengar om du inte har något vettigare att syssla med.

Exakt!

Vackert landskap utanför Scenary Hill, PA. Morgondagens etapp blir ännu mer kuperad.

Vid gränsen mellan West Virginia och Pennsylvania ligger en krog med namnet "Last Shot Border" samt en tobaksbutik där butiksinnehavaren berättar att en limpa Marlboro kostar 48 dollar mot 60 dollar i Pennsylvania.

Hur går affärerna?

-Strålande, skrattar den tandlösa kvinnan och undrar om jag ska ha en limpa.

Nej det blev varken bloss eller shot vid gränsen, däremot ett hopp.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Arnold - 2012-06-12 11:35:54

Ja herr Suneson bor verkligen "ståndsmässigt" - ja du blandar olika boendenivåer men det är dig väl unnat att bo så här för vila behöver du verkligen för att orka med. Mkt vackra bilder och historier Björn. Nu är målet i sikte - kommer dina närmaste att möte dig snart ? Jag är impad av din viljestyrka och att klara såna strapatser - Vad har vi att se fram emot nästa gång...... kommer att sakna din löparblogg framöver....

#2 Jan Suneson - 2012-06-12 14:45:01

Tobaksbutiken i Boarder fanns inte 2009 då Goggles fotograferade vägen däremot baren. Jag letade rätt mycket i område för att få dit en "matprick". Serverar den här typen av barer "Honky-Tonks" mat och är dom öppna under dagtid? Kan vara bra att veta inför nästa tur.

#3 Björn - 2012-06-12 15:10:27

Arnold: Ja, minst en son med flickvän kommer ochj möter. Och så kommer också min amerikanska "cousin" och en annan "cousin". Bloggandet kommer att fortsätta. Nästa tripp är inte planerad men det vore intressant att springa längs hela amerikanska östkusten och "ta" alla sterena där.

Jan: Ja, barer har i regel öppet även dagtid och det brukar gå att få någon enklare förtäring där.

#4 Peter Malmqvist - 2012-06-13 09:38:24

Björn,

Om "brain freeze" är farligt, skulle jag vara död flera gånger om. Jag får det alltid när jag äter glass, eftersom jag älskar glass och kastar i mig den i stora tuggor. Det blir "brain freeze" (eller "hot compensation", tydligen, om jag får tro en insiktsfull kommentar tidigare) som ett brev på posten. Mitt knep är att ha en varm mugg kaffe till hands när jag kastar i mig glassen. Då går det över fort. Eller ät i små portioner, vilket jag dock aldrig lyckats med. Kul att du levt ett helt liv utan att uppleva detta. Min fru fattar inte heller vad jag pratar om. "Brain" - vaddå!?

Keep up the good work!

/Peter

#5 Peter Malmqvist - 2012-06-13 09:46:02

Jo, en sak till. Jag minns när du gjorde första löpet, från norr till söder, då var det många religiösa personer som dök upp och hjälpte till. Är du i samma bibelbälte nu, eller är det helt enkelt så att landsorts-USA är mer religiöst än storstads-USA, som ju är det som en svensk mest kommer i kontakt med.

Och återigen - stort tack för dina utbildande beskrivningar. Hur du lyckas springa denna ofattbara distans och exempelvis samtidigt hinna analysera Dairy Queen, begriper jag inte, men det gör verkligen dina beskrivningar extra roliga att läsa.

/Peter

#6 Björn - 2012-06-14 05:24:00

Peter: Det är nog inget bibelbälte jag springer i just nu men som på de flesta ställen finns det gott om kyrkor och folk uttalar religiösa fraser. Jag suger åt mig allt. Men om man är mer religiös på landsorten än i storstan vet jag inte. Utah var den stat där det religiösa inslagen märktes tydligast och vilken enorm hjälpsamhet!