Kommentarer på Att "springa igenom" skador


Långpass på 22 km. Så här långt har jag inte sprungit sedan knäskadan för två månader sedan så visst kändes det toppen att nå toppen av Skurubron. Observera "rollatorn" i vänstra bildhörnet.

Hur komer man tillbaka efter en löparskada? Ja, inte genom totalvila. Själv tror jag på metoden att "springa igenom skadan".

0, 0, 0, 22. 36, 26, 37 och 72 km. Där har du mina veckodoser efter knäskadan i Utah-maran den 29 september. Som synes ingen löpning de tre första veckorna (och inte mycket annan rörelse heller, kunde knappt gå) men sedan en försiktig stegring av antalet löpta kilometrar kryddat med promenader, cykling och lite benböjövningar hemma.

Nej, jag har aldrig trott på totalstopp efter en löparskada. För mig har bästa medicinen varit keep on running. Jag tror mig känna kroppen så väl att jag kan avgöra om det är skadligt att fortsätta att springa. Ofta ger det sig sig själv; gör det riktigt ont och om smärtan tilltar under löpningen, ja då går det ju bara inte att springa. Men småont stoppar mig inte.

Jag minns när jag hade piriformis syndrom, en liten muskel bak i rumpan som klämmer på ischiasnerven om muskeln blivit svullen på grund av överansträngning. Visst, jag gjorde alla föreskrivna strechövningar men jag sprang också. Det gjorde ganska ont, ena foten släpade i marken så det hördes lång väg och folk vände sig om. Det måste ha sett förskräckligt ut när jag haltade fram i en hastighet aningen fortare än vanligt gångtempo. Men jag tror att tillfrisknandet den gången påskyndades tack vare att jag fortsatte att springa, dessutom tappade jag inte kondisen.

Under mina 30 löparår har jag i det närmaste varit förskonad från löparskador. Min erfarenhet på skadeområdet är alltså väldigt begränsad. Jag har heller ingen medicinsk utbildning. Så jag vill inte råda någon att "springa igenom" sina skador. Men för mig har det fungerat.

Däremot har jag större erfarenhet av hur man inte blir skadadad. Min filosofi har alltid varit att gå försiktigt fram, inte snabbt öka mängden eller plötsligt börja springa en massa tuffa kvalitetspass. När du bryter ditt invanda mönster ökar skaderisken. Jag ligger visserligen på höga träningsmängder (12-15 mil i veckan) men vandringen till den toppen har fått ta lång tid. Och när jag väl nått toppen pustar jag inte ut utan fortsätter med samma veckomängder, att svaja upp och ner ökar också skaderisken. Det är också LSD jag går på, long slow distance.

Men likt förbaskat blev du skadad? Ja, jag följde inte mina råd- det var idiotiskt att ladda upp inför maran med en massa nerförslöpning. Jag hade ju ingen som helst vana vid sådan träning.

Den här veckan blev en "mängdvecka" med 72 km. Och i veckan passerade jag 800 mil räknat sedan årsskiftet. Kommande vecka trappar jag ner lite, det får inte bli för mycket av det goda. Löpningen känns annars bra. Jag har obetydligt ont och smärtan tilltar inte med distansen. Mina 22 km idag satt fint!

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Axel - 2012-11-27 11:42:57

Tycker alla löpare skulle träna mer styrka för att undvika skador. Köra enklare styrkepass på vilodagar.

Exempelvis

2 set enbensknäböj med vikt

2-3 set utfall med hantlar vid sidorna

Hopp uppför trappor (skidlandslaget tränar så; och Teodor Peterson har enligt egen utsago många hopp i sin träning).

Därtill kan man köra vanlig planka, sidoplanka och hänga i ett räcke och göra benlyft.

När jag tränat styrka på det här viset som löpare har jag haft ytterst få skador. Man behöver inte ägna mer än ca 20 min åt gången heller.

#2 Björn - 2012-11-29 21:12:39

Ja, du har säkert rätt, Axel. Knäövningar och cykling är något jag nu får fortsätta livet ut med. Inser att det är artrosen som gör mig så stel och gör att det värker när jag böjer benen, även när jag inte springer eller ens belastar benen. Har förstått att om musklerna runt knät stärks så kan besvären nästan försvinna. Eftersom jag är en träningsmänniska hoppas jag att jag ändå ska kunan komma tillbaka som löpare.

#3 Tomas Ring - 2012-11-30 10:27:32

Simning är ju också ett mycket gott alternativ i ett bra element.

#4 Björn - 2012-11-30 16:34:04

Jo, det kommer bli en del simning framöver (1-2 gånger i veckan). Jag är rätt flitig gäst i Stockholms simhallar men då handlar det om bastubad. Nu blir det alltså också simning och planen är att innan ha sprungit, ha ombyte med i vagnen och sedan åka kommunalt hem.

#5 Leif - 2012-12-01 13:23:05

Köp en sportbil, björn!

#6 Björn - 2012-12-02 18:27:49

Vilket märke föreslår du? I ungdomen ägde jag två MGB och rattade sportig BMW vintertid men när jag blev löpare har jag varit billös. Både kroppen och ekonomin har frodats.

#7 Tomas Ring - 2012-12-05 12:55:36

Du fick ett roligt förslag av Leif om att köpa sportbil.Han insåg nog inte att han berörde ditt historiska leverne där löpning inte tillhörde din vardag.Då var sportbilen ett faktum.Ett nytt fjärde coast to coast kunde ju inbegripa upplevelsen av det gamla och nya levnadssättet.Baka ihop två upplevelseförflyttningar .Kan då lite mer ingående stifta bekantskap med ställen man kommer till
och ge roliga fylliga reportage från.Just coast to coast bloggandet var det många som följde och såg fram mot att få läsa varje dag.Beskrivningar av platser,upplevelser,människor och analyser av tillstånd är intressant läsning.Dagsformen under färden är också kul att läsa om .

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg