Kommentarer på Roslagsleden måste röjas!
Henrik Hansen har stannat till för en kort vattenpaus längs Roslagsledens femte etapp mellan Domarudden och Wira Bruk. Just här vid Oppsjön (?) var det lättsprunget men annars var leden tuff.
Mängder av nerfallna träd och i största allmänhet dåligt röjt. Kommunerna som ansvarar för Roslagsleden missköter underhållet.
Idag sprang jag två etapper på den totalt 19 mil långa Roslagsleden. Vandringsleden med elva etapper sträcker sig från Danderyd i söder till Grisslehamn i norr. I sällskap hade jag 38-årige Henrik Hansen, duktig långlöpare som laddar inför höstens Berlin Marathon som han springer tillsammans med sin fru.
Först ska säga att Roslagsleden är underbart vacker. Denna liksom Sörmlandsleden är något vi Stockholmare ska vara tacksamma för att vi har. Jag har tidigare klankat på den dåliga skyltningen längs Sörmlandsleden, som till skillnad från Roslagsleden sköts av idéella krafter. Nu gäller kritiken kommunernas skötsel av Roslagsleden, främst röjningen.
Henrik och jag har tidigare sprungit två etapper och nu fortsatte vi med etapp 4 (Lövhagen-Domarudden, 12 km) och etapp 5 (Domarudden-Wira Bruk, 20 km). Etapp 4 var lättsprungen medan etapp 5 svårsprungen, främst på grund av nerfallna träd över stigarna men också för besvärlig terräng, det senare kan dock inte Österåkers kommun lastas för.
Egentligen är det riktigt dåligt att träden fått ligga kvar så här länge, gissningsvis något år eller längre. Efter Domarudden fick vi ständigt kliva över trädstammar och kryssa oss fram. Mycket busk, sly och högt gräs var det också. Varför det ser ut så här vet jag inte men efter ankomsten till Wira Bruk fick vi på caféet höra att många klagar. En möjlig förklaring kan vara att kommunen inte har avtal med markägarna på vissa bitar av leden, en skylt i skogen kunde tolkas så. Hur som helst, leden borde snarast röjas! Av spåren att döma verkar det inte vara så mycket vandrare, vi mötte inga under våra ca fem timmar.
Framme i Wira Bruk efter totalt 33 km löpning (varav 1 km felspringning). På brukscaféet tog jag en jättelik räksmörgås, cola och en lättöl och sedan blev det bussen till Åkersberga och Roslagsbanan hem in mot stan.
Vi fick en svettig, solig och helt fantastisk dag. En del av turen gick på asfalterade vägar och eländigt steniga skogsbilvägar, stekande hett. Att komma in i skuggan och på stigarna i skogarna kändes därför som en befrielse. Vid Domaruddens friluftsgård fikade vi och fyllde på vatten, jättebra med detta stopp 12 km in i löpet. Senare "tjuvtankade" vi på en villatomt varför vattnet räckte precis. Henrik sprang med rygga med vattensäck och själv höll jag en flaska i handen och hade en i ryggsäcken.
Troligen fortsätter vi i höst med fler etapper. Mitt mål är att springa hela Roslagsleden. Det här är skonsam träning för ett artrosknä. Det jag glädjer mig mest åt är ändå att löpningen nu går nästan helt problemfritt och att jag verkar vara lika uthållig som före skadan.
Keep on running!
PS
Leden är "felanmäld" hos Österåkers kommun
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Henrik Hansen - 2013-07-21 21:29:35
Toppen dag med Suneson som draghjälp. Roslagsleden är precis där, ut och springa säger jag.
#2 Ulf Silvander - 2014-04-28 15:16:00
Hej
Håller på som ni och har nu hunnit till Domarudden. Har hitintills upplevt att det varit OK röjt, men märkningen har varit under all kritik på flera ställen. Skall bli intressant att se om nästa etapp fortfarande är full av nedfallna träd som när ni sprang för ett år sedan.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg