Kommentarer på Är jag ens uthållig?


Det tycks vila en förbannelse över Malmö Ribersborg parkrun. Inte heller den här gången lyckades jag slå åldersrekordet i M70 även om jag åldersomräknat presterade näst bäst av alla deltagare.HÄR resulaten.

Varför blir jag inte snabbare? Framstegen går väldigt långsamt.

I helgen åkte jag ner till Malmö för att springa ett parkrun och försöka återta ett förlorat åldersrekord i M70. Samma sak gjorde jag i augusti. Då misslyckades jag och samma sak hände igen. Jag presterar kanske inte så dåligt, är väldigt jämn och åldersomräknat ligger jag bland de främsta. Men som sagt, jag är inte snabb och de knappt mätbara resultatförbättringarna kommer långsamt.

På den flacka och snabba banan (5km) i Malmö gjorde jag nu 22.44. Rekordet jag jagade löd på 22.32 och eftersom jag gjort exakt den tiden i Uppsala förra veckan såg jag det som fullt möjligt. Men icke! Jag tog slut på sista kilometern, fick mjölksyrakänning och hade inget mer att ge.

-Helvete! var min osympatiska kommentar när jag korsade mållinjen.

-Det kommer fler lopp, sa den vänliga funktionären.

Ja, det får bli tredje gången gillt i november eller december. Sedan ger jag nog upp.

För en utstående är det här rena dårpippin, förstår jag. Några sekunder hit eller dit, vad spelar det för roll? Att förbättra sig, kanske rent av att vinna, det är väl det tävlandet går ut på även om nu parkrun-loppen inte är några riktiga tävlingar? Mitt mål, troligen för högt satt, är att ha åldersrekorden på alla parkrunbanor i Sverige. Jag har rekorden i Hagaparken, Huddinge, Kungsängen, Uppsala, Linköping och Göteborg. Men inte i Malmö och inte heller i Örebro.

Träningsskor av och tävlingsskor på. Innan loppet gjorde jag ett antal ruscher och hade "dopat" mig med rödbetsjuice. Men vad hjälpte det?

Fast det tråkiga är kanske inte tiderna i sig på relativt korta distanser utan att förbättringarna sker så långsamt. Jag är inne på 15:e veckan i mitt 18 veckor långa träningsprogram fram till maran i Växjö den 19 oktober. Nu börjar jag tvivla på om jag ens är uthållig. Besked får jag kanske i morgon då jag springer ett långpas på 34 km.

Veckans distans: 142 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Löparvän... - 2019-09-28 23:00:20

Det är som för Balo. "Var nöjd med vad livet ger". Skit i alla tider. Var nöjd med vad upplevelsen ger. Du är fysiskt stark - men du drar ner dig psykiskt genom att jaga sekunder. Skit i det. "Var nöjd med vad livet ger". Det som är sagt - är sagt - som sagt var.

#2 Mårten - 2019-09-29 11:30:13

Bra från löparvän. "Var nöjd med ditt liv" Du är odödlig.

#3 Erik H - 2019-09-29 13:07:20

5km är en svår distans. Värmer du upp tillräckligt så att musklerna är varma? Cyklister kan köra dubbla uppvärmningar inför ett tempo lopp.

#4 lögn du va inte bäst! - 2019-09-29 16:29:09

Greger AHNLUND 24:38 VM75-79 83.36 %

Björn SUNESON 22:44 VM70-74 78.52 %

#5 Björn - 2019-09-29 18:36:34

Du har rätt, det missade jag. Men "lögn" var det ju inte, däremot ett fel.

#6 Jan-Olof - 2019-09-30 13:34:02

Hej Björn, tror inte att du behöver vara orolig över att du inte skulle vara uthållig. Dina tider från Köpenhamn visade ju en nästan perfekt jämnhet på 5 km-delarna. Jag tycker att träningsupplägget, med mycket snabbhetsträning, jämfört med vad du brukar träna, verkar korrekt. Ska bli roligt att se din utvärdering efter loppet den 19 oktober. Lycka till!

#7 sverker - 2019-10-01 21:15:30

LSD - det kan inte vara bra att springa såna mängder om man
vill speeda upp? Jag vet inte - är en ren amatör men det finns
INGEN i hela världen som gjort detta, mer än Björn det är
jag 100 på?

#8 varför inte - 2019-10-02 09:14:46

rätta felet då.....

#9 Björn - 2019-10-02 09:34:30

#Sverker: Fast träningsprogrammet är inriktat på att jag just ska bli snabbare.
#Varför inte: ändrat

#10 då återstår det bara - 2019-10-02 12:30:36

ett STORT LYCKA TILL med ditt mål :)