Kommentarer på Dag 78: Det ofattbara
Svettigt värre. Jag tvingades krama ur löpartröjan och reflexvästen hela tiden men fick ändå ner svett i byxorna. Vätan sved som eld på skavsåren och vaselinet hjälpte inte mycket. Att häromdagen köra kalsonglöst var rena vansinnet, det orsakade skavsåren.
På frågan vad jag håller på med svarar jag numera aldrig: "I´m running across America". Då tror folk bara att jag gör ett coast to coast med bil. Säger jag "I´m jogging coast to coast" förstår dom heller inte.
Uppenbarligen gör jag något helt ofattbart för de flesta amerikaner. Trots att dom ser kärran, skylten och en svettig löpare har dom svårt att förstå. Ibland kan det bli riktigt dråpligt.
-Oh, you are walking?
-No, I´m running! I´m a long distance runner.
-Biking?
Kärran verkar förvirra. Många tror att den är en cykel, ja det finns folk som till och med tror att den är motordriven. Här åker ju alla bil, få cyklar, ännu färre går och "ingen" springer. Att USA skulle vara ett stort löparland är svårt för mig att förstå- det är inte många joggare jag sett och då är jag ändå ute hela dagar och rör mig i princip i alla slags miljöer. Var finns joggarna? undrar jag. Det är väl inte bara i universitetsstäderna man springer (inte överdrivet många joggare där heller)?
Det är alltid roligt när någon vill springa tillsammans med mig. Hittills har jag egentligen inte gjort reklam för detta, det har mest varit folk som dykt upp från ingen stans.
Därför föreslog jag att Jan skulle hjälpa mig att värva "medlöpare" genom att kontakta löparklubbar längs vägen.
-Omöjlig uppgift. Det blir bara skit av hela projektet, konstaterade Jan direkt.
Och han har fog för vad han säger. Löparklubbarna finns i storstäderna (som jag inte passerar) och skulle det finnas en klubb i en mindre stad finns det i regel ingen epostadress eller gästbok att skicka inbjudan till. Jag hade det på känn; löparklubbar på landsorten verkar föra en tynande tillvaro, raka motsatsen till hur vi har det hemma.
Skavsåren får väl rubriceras som den första "löparskadan" under detta coast to coast. Under mitt andra löp till Georgia plågades jag också av skavsår, då på fötterna när svett rann ner i skorna. Då var det dock mycket värre och jag tror att mina problem snart försvinner efter kortisonsalva på den irriterade huden.
Löpningen går annars väldigt bra- jag känner mig stark, motiverad och tvivlar inte på att jag kommer att nå målet.
Förr var färgteve en lockelse. Bilden från Lincoln hwy mellan Van Wert och Lima, Ohio.
Dagens distans: 50 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 ed. - 2014-07-10 07:39:56
Synd att vaselinet inte hjälpte så bra. Själv har jag det i förebyggande syfte där jag vet att skavsår kan uppkomma, som kring lilltår och häl. På sommarens långpass även i ögonbryn så att svetten inte droppar ned i ögonen. När skavsår väl uppkommit blir det compeed, fastän det är bra mycket dyrare än vaselin så är det en lisa för tårna när det behövs.
Hoppas att du hittar på en lösning för skavsåren dina!
#2 Dr Sven - 2014-07-10 10:02:11
Varför krångla med vaselin och andra salvor. Sätt ett stort plåster över som extra "skinn" och byt varje dag. Jag förstår att det kan vara svårt på en tå, men på övriga kroppen funkar det. Samma sak om man blir för solbränd på näsan - sätt ett plåster på när du är i solen. Funkar såklart bättre än solskyddsfaktor 25 och inget klet.
#3 Anders Forselius - 2014-07-10 12:57:39
Det finns ett ganska häftigt museum i Lima (Allen County Museum) som bl.a. har en monter "tillägnad" banditen John Dillinger. (En sheriff mördades under Dillingers flyktförsök.) Väl värt ett besök om du behöver en vilodag för att ta hand om skavsåren. Kör hårt!
#4 Axel - 2014-07-10 16:30:23
Märkligt att de inte ens förstår uttrycket "jogging coast to coast".
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg