Kommentarer på Går inte att leva på gamla meriter



Tillbaka på kända jaktmarker. Brunnsviken runt är den runda jag sprungit flest gånger. Härligt att vara hemma igen!

Att leva precis som tidigare. Det är mitt knep för att komma tillbaka som löpare efter ett coast to coast.

Den som sprungit ett coast to coast kan lätt drabbas av två saker vid hemkomsten:

* Löpningen går tungt och du är långsam.

* Tomhet och i värsta fall depression.

Det första har jag råkat ut för alla gånger. Det andra har jag dessbättre sluppit.

Du blir ingen bra maratonlöpare efter att ha sprungit 500 mil på 100 dagar. Kort efter mitt förra coast to coast 2012 sprang jag jubileumsmaran i Stockholm och gjorde min näst samsta  mara någonsin (3.36). Konstigt kanske många tycker men man har vant sig vid en slölunk och klarar inte att hålla ett lite högre tempo än normalt.

Eftersom jag i år har ambitionen att tillhöra topp tre i Sverige i min åldersgrupp (M65) på maraton och halvmaraton måste jag alltså få upp farten. Mängden har jag med råge så jag kommer att satsa mer på intervaller och backlöpning (men ingen nerförslöpning). Idag skaffade jag ett årskort på Friskis & Svettis och troligen kommer jag där att springa en hel del intervaller samt fortsätta med mina knäövningar eftersom jag fått diagnosen artros i knä. Fantastiskt faktiskt att jag inte hade några känningar av artrosen under USA-löpet!

Det blir alltså en smärre ändring av träningsupplägget framöver. Men jag kommer att gå försiktigt fram, ingen hårdkörning med kvalitetsträningen. Annars är min filosofi att leva precis som tidigare. Det som fungerade igår borde också fungera idag. Du kan inte leva på gamla meriter, det blir du bara olycklig av. Därför blir det som tidigare 10-15 milaveckor, altså tyngdpunkten på mängd trots att jag de senaste 100 dagarna legat på 30-milaveckor. Jag är stolt över den mängden. Hur många svenskar har sprungit så mycket?

Tomhet och depression. Ja, att avsluta ett coast to coast kan vara ungefär samma sak som för en skådespelare eler forfattare som jobbat intensivt under en period, blivit hyllad och sedan möts av total tystnad. Därför tror jag att det är så viktigt att fortsätta livet som tidigare. Jag vet flera coast to coast löpare som haft psykiska problem såväl under som efter löpet.

USA-vagnen tvättade av idag och ställdes ner i källaren. Fram tog jag Stockholmsvagnen, jag vill ju inte slita på dyrgripen, den kan komma till pass igen.

Underbart att vara hemma igen. Här är ju varmare än i USA! Idag kollade jag matchvikten eftersom jag trodde att jag tappat några kilon over there. Men jag kan pusta ut- jag väger exakt lika mycket som vid starten även om jag ser magrare ut. Tack McDonalds, Wendys, Diary Queen, Big Burger för det!

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Nisse - 2014-08-09 08:36:53

Bra sammanfattning Björn.

Intressant med att din kosthållning under själva USA-löpet inte verkat påverka din hälsa negativt. Tänker först och främst på att du mest verkar ha ätit på McDonalds och andra matställen som inte anses som hälsokost precis. Vet inte vad du ätit i övrigt under själva löpet?

Kom en film för några år sedan, Super size me. I den filmen går en frisk man över till att enbart leva på McDonaldsmat, till slut är han ett vrak. Men det han gjorde var att han samtidigt slutade att motionera, tror att han under perioden med "skräpmat" rörde på sig lika lite som genomsnittsamerikanen vilket var under 5000 steg per dag, jag kommer inte exakt i håg siffrorna.
Så det var nog inte maten i första hand som gjorde honom sjuk utan minst lika mycket hans nertrappning av motionen. Om man som du, rört på sig så pass mycket under 100 dagar så spelar det mindre roll vad man stoppar i sig.
Vad äter du när du är på hemmaplan?

Var för några år sedan på en längre cykelresa, Alvesta-Leksand-Alvesta på 12 dagar. Med full cykelpackning, cykeln vägde 45 kg.. Cyklade mellan 5-7 timmar om dagen. Åt pizza varje kväll, mycket frukt under cykelturerna, en till två öl varje kväll. Var som du tvungen att få i mig mat på ett enkelt sätt, fanns ingen tid till att laga "riktig" mat. Åt nog nästan dubbelt så mycket mat som under normala omständigheter. Men jag mådde hur bra som helst under denna tid och jag var efter dessa 2 veckors cykling i kanske min bästa form någonsin.
Jag har aldrig varit så stark varken före eller efter denna resan.

Så det är tydligt att vår kropp är gjord för att användas fysiskt, då mår vi som bäst.

#2 Axel - 2014-08-09 08:49:31

Nisse:

Håller verkligen med om att man i stort sett kan äta nästan vad som helst om man tränar riktigt mycket. Samtidigt ska man komma ihåg att Björn fått i sig många relativt nyttiga mål mat också, såsom sallader, kötträtter, pannkakor osv. Inte bara chips, läsk och pommes frites.

#3 Viktor - 2014-08-09 12:05:00

Tack för alla uppfateringar Björn! Väldigt starkt jobbat! Har följt dig lika slaviskt som vanligt!

#4 Axel - 2014-08-09 12:28:31

Björn:

En liten fundering: myrlöpning kanske vore något istället för backlöpning åtminstone de första veckorna efter Amerikalöpet. Minimal påfrestning på muskler och leder men mycket bra mjölksyraträning.

En förutsättning är att det är möjligt att bada av sig efteråt i någon sjö exempelvis. Mycket skön känsla också!

#5 Dan Brännström - 2014-08-10 19:56:22

Grattis och välkommen tillbaka! Och kul att det gick bra!! Jag är mycket imponerad!!

#6 bureborn - 2014-08-10 20:17:17

En kust-till-kust-räv som du har förstås också hittat strategin för att klarar ev. post-depp. Vardagslunk funkar säkert utmärkt, precis som tanken på att dyrgripen kan komma till pass igen. :-)
Funderade på det där med din vikt eftersom jag tyckte du såg allt smalare ut ju längre löpet fortskred. Faktiskt imponerande att du lyckades behålla kilona, om än lite omdisponerade antar jag.

#7 Björn - 2014-08-12 10:20:42

Nisse: Jag har skojat och överdrivet lite med alla mål på McDonalds. Jag hade som gräns att äta högst ett mål snabbmat per dag och det höll jag. Mycket i och för sig men snabbmatskedjorna serverar även kycklingsallader m m och sådan mat åt jag ofta. Dennys var en annan kedja med mer vanlig mat och Kinarestauranger var jag också flitig gäst på. Men visst, jag åt mycket "skräpmat" men mådde bra ändå.

Axel: Myrlöpning? Ett udda och kul förslag, så udda att jag måste pröva det en dag bara för att ha gjort det. Det lär väl finnas myrar även i Stockholm, får spåra upp någon. Annars tror jag att det är kvalitetsträning som ska göra mig snabbare, har redan börjat försiktigt med intervaller på löpband. Friskis&Svettis, där jag nu har ett årskort, är ju fantastiska träningsanläggningar, dessutom med bastu. Ska springande besöka samtliga i Stockholm.

Bureborn: Själv tycker jag nog också att jag ser magrare ut men hustrun tyckte jag såg ut som vanligt. Kanske var hon bara snäll?

#8 Axel - 2014-08-12 12:41:01

Björn: Tanken var att du skulle springa intervaller på myr. Skön känsla när syran pulserar i benen!