Kommentarer på Dag 5: En luffares bekännelse


På vissa vägsträckor kan luffaren plocka mängder av burkar och petflaskor, på andra har konkurrenterna varit före. Det blir lite av intervallöpning med alla stopp för burkplockandet.

Allt som i vägdikena blänker

stor lycka åt luffaren skänker

Allt som glimmar är dock inte guld

men det kan vara en Red Bull. . .

Värden för miljontals kronor ligger kastade längs våra landsvägar. Jag tänker på alla burkar och petflaskor som kastas ut från bilfönstren. Jo, förr eller senare plockas dom upp men många kan ha legat väldigt länge ute i naturen.

Under mina långlöp i Sverige har jag plockat stora mängder burkar och panten har gjort mig självförsörjande på dryck och annat. Ofta pantar jag två fulla kassar, mer vill jag inte ha på vagnen. Rent teoretiskt skulle det vara ganska lätt att dra in minst 200 kr/dag. Men så mycket blir det inte, jobbet är rätt skitigt, tidskrävande och får mig att känna mig som en luffare. Rätt kul ändå.

Jag ser nog också ut som en luffare. När jag idag checkat ut från hotellet i Strängnäs insisterade en äldre kvinna på att jag skulle ha hennes pengar. Hon viftade med två 200-kronorssedlar.

-Du behöver dom bättre, sa luffaren.

-Nu gör du mig ledsen, svarade hon.

-Men jag har gott om pengar . . .

-Jag har också gott om pengar, sa hon och såg faktisk ledsen ut när jag nobbade gåvan.

Under mina första USA-löp tackade jag alltid nej till penninggåvor. Men senare förstod jag att det var oartigt och började därför ta emot pengar, ofta räckte de till en lunch. Strängnäskvinnan däremot tror jag var förvirrad.

När luffaren på kvällen rullade in med joggingvagnen på finhotellet i Södertälje tittade man lite konstigt på honom

-Jag springer runt Mälaren. . .

Plötsligt betraktades luffaren inte som en luffare. Hotellpersonalen gjorde vågen och när dom hörde att gästen var 76 år brast alla fördämningar- jag blev uppgraderad och bor nu i ett stort och fin rum med egen balkong på översta etaget.

Imorgon är sista dagen och luffaren återgår till sitt vanliga pensionärsliv i Stockholm. Får nog lägga band på mig ändå så att jag inte plockar burkar och petflaskor i hemmakvarteren.

Dagens distans: 62 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Mats - 2024-05-03 08:59:35

Luffarn slutar ej att vandra
och han inspirerar andra
vi får följa med på vägen
så blir livet till en sägen

Stolta stad blir mål på färden
glittrar gör nu Riddarfjärden
under resan kom så våren
en fanfar för Senioren

#2 Ed. - 2024-05-03 17:07:40

Om det känns fel att ta emot pengar från en främling, och samtidigt fel att säga nej tack: skänk pengarna vidare till ett godhjärtat ändamål.

#3 Björn - 2024-05-04 09:22:26

Förstår din tanke men om någon vill ge mig pengar just till mig känns det inte rätt att ge bort dem till något annat ändamål. I Strängnäsfallet var det dessutm alldeles för mycket pengar. I Amerika brukar det handla om belopp som räcker till en lunch och ofta säger givaren att pengarna är just till det.