Kommentarer på Tre par vantar, två mössor


Den här gången slapp jag att frysa. Tre vantar, två mössor och tygtrasa i vintertightsen på strategiskt ställe höll kylan bort på mitt 20-kilometerspass till Farsta Strand.

Konstigt, förr frös jag aldrig. Nu fryser jag ofta, särskilt om händerna. Beror det kanske på att gubben numera mest består av skinn och ben?

Dubbla vantar har man ju kört med förr.Men en trippel, som idag när temperaturen låg runt 10 minus, var något helt nytt. Samma med att ha två tunna mössor på sig. Äntligen slapp jag att frysa.

Förr, ja bara för några år sedan, var det just vintertid jag sprang som mest. Veckodoser på uppåt femton mil och ibland däröver, dessutom i sträng kyla, var sällan några problem. Men nu har jag svårt att hålla uppe mängden och vintern gillar jag därför inte. Sedan den första snön den 15 december här i Stockholm har jag på vart enda pass sprungit med dubbade skor. Tungt, å andra sidan har jag inte ens haft tendens till att ramla.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Petra - blogg.svd.se/maratonbloggen - 2010-01-30 21:12:33

Heja dig! Imorgon är vi ett gäng hugade löpare som trotsar den förmodade polarkylan och river av ett långpass runt stan. Du inspirerar!

#2 Oliver Sture - 2010-02-03 20:14:05

Känner väl till det där med frusna fingrar. Hemstickade tumvantar i fårskinnsfodrade tumhandskar är mitt recept. Då klarar jag -20 utan bekymmer.

#3 Björn - 2010-02-05 12:48:01

Ja, jag såg fårskinnshandskarna på din blogg. Sådana borde jag ha. Mina illgula vantar på bilden här ovan fick jag i julklapp, riktigt bra i kyla och blåst men bara vid några minusgrader.