Följ via RSS
Avverkade KM: Totalt i år: 3161 km. Denna vecka: 281 km. Idag: 52 km

2023-06-27 - Dag 54: Här finns löparna

Tillsammans med Sweede Striders, en löpargrupp i Gothenburg med ungdomar från 7-17 år, som under sommaren träffas fyra gånger i veckan klockan 07.15 (!) för att träna löpning och springa en runda på 5 km. Blev hedrad med klubbens egen tröja.

I Amerika ser jag inga joggare. Men i Gothenburg fanns dom!

Ja, löparintresset är fantastiskt stort i denna stad, hade ingen aning om detta trots alla besök. I 40 år har Steve Reves tränat ungdomar och den nye coachen heter nu Tony Neels. Jag fick vara med på en av deras tidiga morgonträningar och gladdes särskilt åt att flickorna var i majoritet. Fick intrycket att träningen var ganska tävlingsinriktad. Först in i mål var just två flickor och hörde tränaren säga "dom dä rär väldigt duktiga".

17-årige Parker är en av många snabba löpare i Sweede Striders.

Själv hängde jag med äldste killen i gruppen, Parker. Ja, kanske inte direkt hängde med, Parker fick slå av på takten när han sprang med en 75-åring. Han var med i skollaget som i år för första gången vann State Championchip i cross country, 5 km. Stor ära för skolan och också för Gothenburg.

Joe Herndon gav mig en Steve. Han hjälpte också med att åka iväg med min telefon till en auktoriserad Appelreparatör. Tyvärr  är telefonen fortsatt trasig men nu vet jag vad som är fel (simkortet måste bytas). Joes anfäder kom till Amerika så tidigt som 1642.

Rekorddistans idag: 67 km. Tyvärr ännu längre imorgon.

Keep on running!

 

Postad av Björn kl 08:04:48

Läs / skriv kommentar (6)


2023-06-26 - Dag 53: Tuta och kör

Ett koltåg passerar en obevakad järnvägsövergång öster om Gothenburg i Nebraska. Det finns ca 100 000 sådana här livsfarliga korsningar i Amerika och 30 000 med bommar, även de farliga. Planskilda korsningar är sällsynta. Säkerheten är mycket sämre här än i Europa och pressen på de vinstrika tågbolagen är närmast obefintlig.

I Amerika tutar godstågen dag som natt. Tågtrafiken är i stora stycken livsfarlig, miljöovänlig och folk far illa. Men ingen verkar bry sig.

Det var visserligen jänvägen som bidrog till välståndet i Amerika. Men idag är tågtrafiken inget att skryta med. Jämfört med Europa är den på efterkälken. Och någon persontrafik utanför de stora städerna förekommer knappt.

Först tutandet- två långa signaler och en kort i varenda korsning, även där det finns bommar. Varför? För säkerheten såger tågbolagen och myndigheterna. Har du hört några tåg tuta i Sverige? Nej, dom behöver inte tuta eftersom vi byggt bort de flesta korsningar, dock långt ifrån alla. Och här har vi strängare regler kring buller, säkerhet mm och det mesta sker i statens regi. Våra lokförare är inte stendöva.

I Amerika är tågbolagen privata, de ägeer också rälsen men korsningarna slipper de betala för. Bolagen är mycket vinstrika- jätten South Pasific gjorde ifjol en vinst på 23 miljarder dollar vilket motsvarar en bruttovinst på över 20 procent.

Jag har pratat med många amerikaner om de här frågorna. Ingen verkar ha förstått att järnvägsbolagen tjänar storkovan, är tämligen ointresserade av säkerhet och miljö. Det är diesellok som gäller, från koltransporterna ryker det koldamm och tutandet gör folk sjuka. Vagnarna är nerklottrade och tågen ser ut som skrutt.

-Vi störs inte av tutandet, säger nio av tio amerikaner.

Detta är naturligtvis inte sant. Det är vetenskapligt bevisat att t ex trafikbuller och även ljud du inte uppfattar som skadligt är hälsofarligt. Sömnsvårigheter, högt blodtryck, hjärtproblem med mera kan bli följden. Nej, här har Amerika mycket att jobba på!

Keep on running!

Postad av Björn kl 07:23:24

Läs / skriv kommentar (9)


2023-06-25 - Dag 52: Gothenburg för åttonde gången!

Ett glädjehopp när jag springer in i Gothenburg. HÄR kan du se en film som min bror Jan gjort om Gothenburg.

Äntligen Gothenburg! Detta var mitt åttonde besök i denna lilla stad mitt i Nebraska med cirka 3 500 invånare. Nu också halvvägs till målet i New York City.

Fast det där med åttonde stämmer inte riktigt. En gång var jag i Nebraska bara för att springa en halvmara tillsammans med två av mina döttrar och för att köpa en ny Babyjogger för kommande äventyr. Kunde inte låta bli att även den gången besöka Gothenburg.

Vad roligt att träffas igen. Tillsammans med Diana och Terry på deras restaurang i Gothenburg.

Alla som läst bloggen vet säkert att jag är född i det ”riktiga” Gothenburg i Sverige, det vill säga Göteborg. Första gången, 2007, var det en ren tillfällighet att jag stannade till i Gothenburg, en stad  som grundats av en svensk. Men att jag återkommit gång på gång hänger samman med att jag träffade paret Diana Rah Unterseher och Terry Jessen. De tog mig under sitt beskydd, hjälpte mig med en mängd saker, inte minst med att ordna diverse motellrabatter (Terry äger ett antal motell i Wyoming och Nebraska).

-Tänk om ni inte stannat mig den där gången 2007 utanför Lewellen och frågat vad jag höll på med. Då hade vi inte suttit här och ätit tillsammans, sa jag vid dagens träff med paret.

Det som Terry noterade redan första gången var att jag drack så mycket Coca Cola och åt som en häst. Dom takterna kunde jag visa upp även idag. . .

Petersons gamla . . .

och nya butik.

Den stora händelsen i Gothenburg under mina fyra års bortavaro är att livsmedelsbutiken Petersons Supermarket, The friendly store, flyttat till andra sidan järnvägen men nu dessvärre inte längre har något svenskklingande namn. Sedan noterade jag att koltågen blivit något färre och att containertågen verkar ha ökat. Glädjande! Och så fick jag höra att ett stort företag inom jordbrukssektorn är på väg att etablera sig i Gothenburg. Så lever lever vidare. Kanske dags att göra ett återbesök om några år och kolla läget?

-Ja, men du har ju alltid sagt att detta är sista gången, skrattade Diana.

Dagens disstans: 45 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 07:45:53

Läs / skriv kommentar (10)


2023-06-23 - Dag 51: Motellproblemet löst!

Fick precis höra att mitt problem med att få övernattning idag är löst. Goda vänner i Gothenburg hjälper mig. De kommer ut och hämtar mig när jag sprungit till North Platte, kör mig till Gothenburg där ett Comfort Suit väntar. Bilåkandeet tar jag igen imorgon. Är oerhört lättad.

David gave mig en Steve till Gothenburg. Men det är först på lördag jag på riktigt springer in i "min hemstad". David leder ombyggnadsarbetena på Comforts Suites som vattenskadats svårt och nu renoveras. Bara jag och några byggjobbare bor på hotellet som egentligen är stängt.

Dagens distans: 42 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 17:10:42

Läs / skriv kommentar (9)


2023-06-23 - Dag 50: Orden jag inte vill höra

Miss Rodeo Nebraska, Rebel Sjeklocha, lockar storpublik. Tyvärr bidrar hon också till att  motellen är utsålda.

Rodeo är för mig liktydigt med problem. Det innebär fullbokade motell och skyhöga priser. Just nu sitter jag i en rävsax- ska jag betala 4 000-5 000 kr för en hotellnatt?

Det är lite lugnet före stormen. Jag har tagit in på ett av de sämsta motell jag bott på, Park Motel i Sutherland (1 300 invånare). Men jag ska inte klaga, rummet kostade bara 69 dollar och en natt överlever jag. Problemet är morgondagens boende i staden North Platte några mil österut. Där startar imorgon en stor musikfestival och rodeo, Nebraskaland Days. Alla motellrum är slutsålda och priserna har femfaldidgats.

Vancy Lemmert, 70 år, har tillsammans med sin make drivit Park Motel i 25 år. Hon vill nu sälja och gå i pension men motellet är slitet och är svårsålt. Jag har bott här flera gånger och hon kände igen mig direkt.

Det bär mig emot att betala kanske 5 000 kr för ett rum. Och campa vill jag undvika. Att springa de nio milen till Gothenburg klarar jag inte. Osäkert läge men jag har kanske en lösning på gång . . .

En mindre feedyard väster om Paxton, Nebraska.

Till listan ord jag inte vill höra kan  också läggas detour (omväg), några skyltar med den texten har dykt upp men omvägarna har hittills varit beskedliga. Feedyards (anläggningar för att snabbt föda upp kor till slakt) är inget fult ord. Men kohagarna stinker- i Nebraska finns mängder av feedyards och det luktar koskit längs vägarna.

Dagens distans 56 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 06:10:14

Läs / skriv kommentar (6)


2023-06-22 - Dag 49: Här har tiden stått stilla

Doris Wiest är ägare till järnaffären i Brule som hon ensam skött i 13 år. Här har jag tittat in flera gånger och köpt en Snickers. Observera plånboken och min Snickers på disken!

I Brule, Nebraska, bor enligt vägskylten 331 personer. Det skulle kunna ge underlag för en liten restaurang. Men en sådan finns inte längre, däremot en bank- och en järnaffär!

Doris Wiest nickar igenkännande när jag går in i hennes affär. En liten kille, kanske 7 år, sitter på huk och plockar storögt bland godsakerna nedanför disken. Till sist har han bestämt sig, lägger upp godiset och en dollarsedel och några småmynt. Doris ler moderligt, säger att pengarna inte räcker och plockar bort någon vara.

Jag känner igen mig själv i den lille pojken. Precis så där gjorde jag också i gottaffären på Radiotorget i Järnbrott. Är på väg att rycka in och betala vad som fattas men hejdar mig i sista stund. Efteråt förstår jag att pojken är flitig besökare i järnaffären.

Här har jag ätit men stängt sedan länge.

Den ena kunden efter den andra kommer in, ofta lantbrukare. Jag slår mig i slang med dem, skojar om  "The good old days" i Brul då både caféet i skolan var igång. Var det tio år sedan caféet  försvann? Jo, något sådant var det nog, enas vi om. Utanför har en liten grupp samlats och alla tittar intresserat på vagnen.

Eftersom löpdagen varit lång och cafeet nerlagt gör jag en avstickare ner till motorvägen och Conocos mack med namnet Kvickstop. Nu ska jag avslöja en hemlighet: pasword till deras wifi är snickers!

Avslutar med att lägga ut en länk till Youtube om mina tidigare bekymmer med tornados, hagelstormar, ösregn med mera. För "filmen" står min bror Jan.

Imorgon kommer något särskilt att inträffa. Ledtråd: det har med geografi att göra. Vad kan det vara?

Dagens distans: 53 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 07:26:43

Läs / skriv kommentar (12)


2023-06-21 - Dag 48: Nära bli ormbiten!

En av flera vackra väggmålningar i Chappell, en stad i Nebraska med cirka tusen invånare. Här finns inget motell men jag har fått logi på ett airbnb, där en annan coast to coast-löpare bodde 2021 (Michael Wilson). Värdinnan ringde honom- jodå, Mike kände till mig.

Att springa nattetid är inte att rekommendera. Igår inträffade en av de läskigaste saker jag upplevt under ett coast to coast; var 10 cm från att trampa på en jättelik orm som intagit huggställning.

Gårdagens rekordlöp tog sin tid och det hann bli mörkt innan jag nådde staden Sidney. På vägrenen strax utanför stan låg en svart stor orm (för mig okänd art). Såg att den rörde sig och när jag var nära att trampa på den reste den sig och verkade förbereda ett hugg. Lyckades hoppa över den och när jag tog fram kameran var den borta. Puh!

Minnet från en annan otäck händelse bara någon mil därifrån dök upp i huvudet- en tornado 2016 i Potter. Jag och ett antal invånare i det lilla samhället tvingades söka skydd i en källare i en kyrka. Då var det dagtid och jag var tillsammans med andra och var inte panikslagen.

Potter 2016, flyr från en tornado.

Potter och samma plats 2023, lugna gatan.

Idag inga otäckheter, tvärtom. Värmen har kommit åter, igår  33 grader, idag 31 och det går åt ganska mycket vätska, ca 7 liter Gatorade och vatten. Är lite försiktig och sköljer munnen varje gång jag klunkar i mig sportdrycken.

Vad är det för likhet mellan denna krabat och mig? Jo, vi är båda långsamma och hårdhudade!

Dagens distans: 59 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 07:04:51

Läs / skriv kommentar (6)


2023-06-20 - Dag 47: Distansrekord i sköna gröna Nebraska

Närmar mig Potter, NE. Nu börjar silorna dyka upp och det är roligt att ta sikte på dem. Från ett litet streck i fjärran fram till silon kan det vara minst 5 km.

Dagens text måste tyvärr utgå eftersom jag råkade knappa bort inlägget och timmen är sen. Allt väl och jag har nått Sidney, NE efter ett distansrekord på 66 km.

Keep on running!

 

 

 

Postad av Björn kl 08:59:44

Läs / skriv kommentar (8)